Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘papperstidningen’

[Uppdaterad, se länklistan i botten]

”Tidningens död förutspåddes redan när radion dök upp som ett nytt medium – slappna av, vi överlever.”
Jag har hört repliken eller liknande allt för många gånger. Kanske dagsläget kan få tidningarna att vakna och inse att papperstidningen nu på allvar är hotad.
Om tio år ser medielandskapet helt annorlunda ut. De som börjar planera för det nu har en chans att överleva, men under helt nya former. (Om vi nu vill att papperstidningen ska överleva ett tag till).

Hur kan jag då påstå detta?

OK, då ska jag omgående förklara att det här inte handlar om några spådomar a la Saida. Mitt framtidsscenario bygger på kalla fakta, dels från min egen verksamhet i branschen och dels från ett antal forskarkollegor och vänner som jobbar globalt med samma frågeställningar och problem som vi brottas med här hemma. (Se länklista i slutet av denna text).

Jag har själv jobbat med redaktionell utveckling under många år. Bland annat med ett stort antal fokusgrupper och har sedan 2005 tagit emot läsarnas synpunkter till krönikan Tidningsliv på söndagar. Mycket har jag kunnat publicera, men inte allt.

Vad finns det för grund att anta dagstidningen kommer att ha helt andra förutsättningar redan om tio år?

Jo, tre mycket tydliga skäl.

1. De senaste 10-15 åren har de betalda dagstidningarnas upplagor sjunkit sakta men säkert. Mellan 1990 och 2007 har den svenska daspressen tappat 1/5 av upplagan, eller noga räknat 22 procent, (källa: dagspress.se). Om vi tittar västerut så är upplagorna i fritt fall i USA och då från en mycket lägre nivå än här i gamla Svedala.

Det finns naturligtvis de svenska tidningar som fortfarande håller ställningarna med en hushållstäckning på 70 – 80 procent, dom är att gratulera, men dom är få.

Anledningen till att abonnenterna säger upp tidningen speglas i de tre vanligaste kommentarerna:
– Jag har inte tid att läsa den.
– Den är för dyr.
– Tidningen motsvarar inte förväntningarna.

Det finns ytterligare en aspekt som negativt påverkar dagstidningarnas upplagor. Nämligen miljöaspekten. Man vill inte bära så mycket tidningar till pappersinsamlingen varje vecka. Dessutom är papperstidningen den distributionsform för nyheter som är mest miljöstörande. KTH har genomfört en miljöstudie för läsning av nyheter på papper, webb och e-papper. Ladda ner rapporten här. Det här är viktigt, särskilt för de yngre läsarna.

2. Nätet tar över mer och mer, främst bloggar och communities, men även traditionella tidningar på nätet där det mesta är gratis. Visst, vi kan peka på att vi når fler läsare än någonsin tidigare genom att många av läsarna på webben inte är abonnenter av papperstidningen, mer än hälften i de flesta fall. Men vi har förfärligt svårt att kapitalisera på denna ökning.

3. Innehållet motsvarar inte förväntningarna. Sedan jag började på ST har vi (mest internt förstås) redovisat två tunga undersökningar som visar att det vi på redaktionen tror att läsarna vill ha skiljer sig en hel del från verkligheten. Vi gör en ny i vår och det blir spännande att se vad den visar, om vi i någon mån bättrat oss.
En aspekt som förstärker flykten från tidningen är att vi ofta överdriver samhällsbevakningen, det vill säga ger den för mycket utrymme och resurser i förhållande till det lokala, det nära och vardagliga. Jag ska strax ge ett par exempel.

Bosse Svensson uttryckte det mycket tydligt i punkt sju av sina ”Tio punkter på vägen till lönsamhet” i Medievärlden nyligen:

”Våga tänka publicism som något bredare än journalistik. Det användargenererade materialet slängdes ut när det publicistiska uppdraget formulerades av journalister. Publicism 2.0 är möjligheten att återföra samtalet och människorna till medierna.”

Exempel 1: Vad är en lokal nyhet?

Jag lämnade för ett par veckor sedan ett tips till redaktionen om ett nytt stort evenemang som planeras i Sundsvall till hösten. En variant på stadsfest, fast med historiska förtecken.
”Vi skriver väl inte förhands numera!” sa en av de gamla redaktionsrävarna som fick uppdraget av nyhetschefen. Varför då kan man fråga sig? Jo, för att man är rädd att skriva något som kan tolkas som textreklam. Och var går gränsen mellan ”förhands” och nyhet?

Av samma anledning skriver vi nästan aldrig om nyöppnade affärer och invigningar. Ur läsarnas synvinkel är detta obegripligt. Det är ju nyheter, viktig lokal information. Typ: ”Aha, ett nytt kul evenemang, då ska jag inte lägga utlandsresan den veckan!” eller ”Vad spännande en ny affär, den måste jag kolla!”

Nu blir det naturligtvis en artikel om den där nya stadsfesten ändå, fast själva nyheten hamnade först hos en av konkurrenterna.

Exempel 2: Varning för ovederhäftig socialporr.

Ett stort antal gånger när vi haft något som läsarna kallar ”snyftreportage” kring ärenden hos socialtjänsten, svenskfödda så väl som invandrare, har jag fått samtal från socialtjänsten där de hävdat:
”Be vederbörande att häva sekretessen så att ni får alla fakta på bordet! Om ni gjort det skulle ni inte skrivit en rad.”

Det här är allvarligt eftersom vi tappar i trovärdighet bland stora viktiga grupper av våra läsare. Visst, vi ska skapa opinion och stå på de svagas sida, men inte på ett sätt som gör att vi tär på vårt förtroendekapital.

Så vad kommer att hända? Jo detta är mitt framtidsscenario:

1. Färre utgivningsdagar.
Fler och fler tidningar tvingas att minska periodiciteten. Det här gäller i första hand små och medelstora landsortstidningar, som kommer att publiceras på papper fredag och lördag, eller fredag – söndag, (ofta på glättat papper med påkostad magasinsdesign). De som har råd att hålla ut vill säga.
Övriga veckodagar kan abonnenterna läsa en e-tidning på webben eller på e-papper eller i sin mobil (läs iPhone och liknande).
När papperstidningen blir mer av ett nyhetsmagasin kommer också storleken att minska, från broadsheet till magasinsformat eller A4-format. Tänk på det om ditt företag är på väg att investera i en ny tryckpress. Framtidsformatet är A4.

2. Nya publicister.
Om inte dagstidningarna kan motsvara läsarnas förväntningar så kommer bloggar och communities att ta över tidningens roll. Vi kommer att bli mer och mer ifrågasatta och granskade. Nya ”publicister” kan snabbt få oss på fall, sänka vår trovärdighet om vi inte sköter oss.
Här är ett färskt och bra exempel om Liza Marklund och Expressen.
Därför måste vi ha en ständig dialog med läsarna, inte bara via sporadiskt återkommande enkäter, eller sidor för läsarmedverkan, utan i en öppen och ärlig dialog om vad vi gör och varför. Transparens kallas det i den nya terminologin.

3. Nya gratistidningar.
Kapaciteten i vår dyrbara tryckpress kommer vi att utnyttja till att på eftermiddagen trycka en gratistidning som under vardagarna sprids inom tätorterna när folk börjar återvända hem efter jobb och skola. Det vill säga med start vid 16-tiden. Till 40 procent innehåller den det som rapporterats lokalt på webben under de senaste 12 timmarna och till 40 procent sånt som händer de närmaste 12 timmarna, till dess morgontidningen publiceras och till 20 procent instrumentell läsning, exempelvis kvällskollen ”Vad händer i kväll?” eller informationsgrafik kring aktuella ämnen.

Så ser det ut 2020:

• Papperstidning till helgen och en digital tidning i  någon form under veckorna.
• Läsarmedverkan i någon form vid den dagliga planeringen av tidningen.
• På vissa orter en gratistidning på eftermiddagarna som är ännu mer koncenterad, snabbare och överskådligare än Metro och motsvarande gratistidningar.

”Så nu ska vi bara ge upp och invänta det bittra slutet för sjudagarstidningen på papper?”, undrar du.

Inte alls! Självklart ska vi så länge vi kan fortsätta att kämpa för att papperstidningen ska leva vidare i symbios med de övriga kanalerna. I Sundsvall gör vi det på två sätt i vår. Det första är vår frukostkampanj, ”Får vi äta frukost med dig?” Ett unikt samarbete mellan redaktion och marknadsavdelning.

Det andra är att vi äntligen erbjuder ett helgabonnemang (har jag lobbat för ett par år minst). Vi vet genom de enkäter och fokusgrupper vi haft de senaste åren att många i åldern 30-45 som inte har tidningen nu är intresserade av ett helgabonnemang, (fredag – söndag).  En tidning som redan provat detta är Sydsvenskan, men vi gör det på ett lite annorlunda sätt. Jag lovar att återkomma om detta.

Här är några av mina källor:

Poynter Institute, Florida, utbildning och forskning inom nyhetsmedia.

Innovation in newspapers, mediekonsulten Juan Antonio Giners skapelse. En ovärderlig källa för de som vill veta vad som händer världen runt.

Garcia Media, konsultbolaget som drivs av Mario Garcia, säkert världens mest kände tidningsdesigner. Läs om utveckling för Print / Online / Mobile.

IFRA, en global medieorganisation som lägger stora resurser på forskning och utveckling. (Underligt nog stöter jag ofta på folk i tidningsbranschen som aldrig haft kontakt med Ifra).

TU:s framtidsblogg. Nu börjar det bli driv i utvecklingen på TU. Lena Victorin och Jon Goland är två nyanställda som arbetar med innovation och utveckling. De har nu börjat blogga, en blogg som kan bli viktig att följa. Missa inte heller TU-basen Anna Serners blogg.

Viktigaste och mest aktiva svenska mediebloggarna är ju annars Mindpark, Samesamebutdifferent, What’s Next, Vassa Eggen, och Beta Alfa.

En viktig publikation för att följa forskning och utveckling är också ”Medieforskning och utveckling” som TU publicerar i samarbete med JMG, Göteborgs Universitet och självklart nya fräscha medievarlden.se och deras blogg.

[Uppdat.] Fler papperstidningar i graven (Resumé)

Slutligen kan jag inte undanhålla er detta mörka framtidsscenario, skapad på Poynter Institute, Florida 2004 och uppdaterad 2005:
Epic 2015.

Annonser

Read Full Post »

[uppdaterad]

Hearst – ett av världens största mediebolag meddelade i förra veckan att de satsar stort påen egen e-pappersläsare. Därmed får Kindle från Amazon.com en nyttig konkurrent. Av det jag hittills fått veta om Herst nya e-läsare så låter den betydligt mer spännande än Amazons Kindle.

Sundsvalls Tidning, liksom några andra ledande dagstidningar i landet, deltar i ett globalt projekt kallat eNEWS 2010. Genom detta fick redan under förra året information om Herst pågående projekt. Och när ett så stort medieföretag som Hearst gör en satsning på en ny mediekanal så förstår vi att det inte görs halvhjärtat.

I Sverige sjunker de flesta dagstidningars upplagor sakta men säkert. I USA är större delen av dagstidningspressen i fritt fall. 15.600 jobb försvann förra året. Samtidigt som Hearst berättar om sin satsning på e-papper så drar man ner på papperstidningarna. Resumé skrev om detta.

Under 2008 försvann 48 dagstidningar i USA rapporterar graphicdesignr.net/

Hearst äger bland annat 16 dagstidningar och 49 nyhetsmagasin, men har även ett starkt inflytande på hundratals magasin som Oprah Winfrey’s O och Cosmopolitan.

i USA spekuleras det nu, bland annat på C|net, kring hur den nya e-läsaren kommer att se ut. Enligt envisa rykten ska produkten komma från de Californienbaserade Plasticlogic. Läs mer på C|net om Plasstic Logic här och här.

Allt det här gör att intresset mer och mer riktar sig mot utveckling av de digitala medierna. Eftersom nätet är svårt att kapitalisera, annat än vi annonser, så står hoppet till mer mobila medier som mobiler och e-papper. Därför kommer satsningen från Hearst säkert att påverka många medieföretags framtidsplaner.

Tappet för dagstidningarna är ju i stort sett detsamma även i övriga Norden. Förra veckan meddela Aftenposten Aften att de minskar utgivningen från fem dagar per vecka till tre dagar. Fler nordiska tidningar kan vara på väg åt samma håll enligt en artikel i Medievärlden.

Även SSBD (Samesamebut different) skriver om krisen i gammelmedia i sin veckosammanfattning för vecka 9.

Även Johan Kellman Larsson skriver på Baksidorna om ”sårade och döda” i tidningskriget.

Även Anna Serner skriver i sin blogg om Renässans för e-papper.

Read Full Post »