Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Medievanor’ Category

[Dagsvara 2010 – 4]

Mina vänners nyheter – DN bjuder in läsarna att medverka
Björn Lilja, strateg på DN

Som ett led i planen att läsarna ska medverka har DN satsat på ”Vänners nyheter”. Med vänners nyheter ser läsarna vad vänner rekommenderar och kommenterar.

Det är ett led i att engagera läsarna, berättar Björn Lilja.

Vänners vänner använder en Facebooktjänst som heter Facebook connect. Här kan läsarna koppla Facebok till DN:s första sida.

Du ser alltså vad dina facebook vänner väljer för nyheter och kan få rekommendationer eller själv rekommendera artiklar.

Här kan man även direkt i nyhetsflödet kommunicera med sina vänner och diskutera nyheterna utan att behöva gå över till Facebook.

– Nästa utmaning blir att filterera flödet, säger Björn Lilja. Att skapa ett filter som gör att det blir hanterbart för användarna.

Han erkänner också att denna tjänst inte genererar några intäkter och tillägger: ”Egentligen är det sjukt att vi satsar så mycket resurser på kostsam utveckling. Egentligen skulle vi satsa på mer ”trial and error” och utveckla med open source.

Så kan det se ut när man är inloggad på Vänners vänner på DN.se

Så kan det se ut när man är inloggad på Vänners vänner på DN.se

Innehåll och presentation:

Annonser

Read Full Post »

Medieutvecklingen på 00-talet skulle sumeras i 100 artiklar. Det var målsättingen i Mindparks bloggteam. Nu nådde vi inte ändå dit, men det blev ändå nästan 50 intressant inlägg som speglar vad som hänt i medievärlden millenniets första decennium.

Några exemel:
Martin Jönsson: ”När medierna ignorerade sin publik” Om hur tidningarna varit sina egna värsta fiender genom att strunta i läsarnas önskan till interaktion.

Jennifer Bark: ”WordPress och den kollektiva koden”. Med WordPress som exempel läser vi klok text om hur Open Source-miljöer föder Open Source-attityder. Så bra!

Joakim Jardenberg: ”Craigslist och miljarderna som försvann”. En av mina gamla käpphästar – att vi måste förhålla oss till att internet definerar om en hel del av branschens gamla kassakor. Det hade inte räddat oss ens om vi uppfunnit Craigslist själv…

Robert Pohl: ”The Pirate Bay – Hur Svensson blev piratkopierare”. Robert, som själv har bakgrund från TV4, presenterar sig med en post om hur fildelningen växte fram. Samma dag som den här postades meddelade Hovrätten dom till ePhones fördel. Första bakslaget för IPRED.

Morris Packer: ”Stockholm City och 5000 SMS”. Äntligen fick jag Morris att skriva 😉 Här berättar han från insidan historien om hur SMS blev något att räkna med 2002, när City tog mediet på allvar. Kan inte låta bli att i sammanhanget puffa för sms-tanten

Hela listan finns i Joakim Jardenbergs epilog.

På det ursprungliga listan fanns många andra intressanta trådar. Men vi lyckades inte nysta upp allt. En av de saker som borde varit med är naurligtvis hur den omritade mediekartan i Sverige, med allt större koncerner, har påverkat utvecklingen, marknaden och journalistiken. Men här är vi väl drabbade av den klassiska rädslan att inte bita den hand som föder en …

En annan artkel som bara blev påbörjad var min utmaning till Jocke om en dialog/duell kring e-papprets vara eller inte vara. Tiden tog slut sådär kring jul och nyår för detta. Men det händer ju en hel del på den fronten, även om vi inte märkt något av det här i Sverige än så länge. Så det finns säkert all anledning att återkomma.

Här på Tidningsliv finns ju också en hel del publicerat om detta. Sök bara på ”e-papper”. Vill du sedan ha lite mer internationell utblick i frågan som rekommenderar jag epapercentral.com.

Read Full Post »

Det är bara att erkänna. Jag är fast – i en ny morgonrutin.

Efter att ha öppnat mailkorgen, kollat ST-inline (vårt intranät), så blir det Norrans direktchatt med läsarna. Det är spännande att se vilken respons eRedaktören Waldemar Mellquist får från läsarna och vilka tips som dyker upp.

Norran.se (tidningen Norra Västerbotten) är verkligen en föregångare i det här sammanhanget. Men det finns mer goda idéer att hämta från Norran.se. Till exempel deras föredömligt enkla funktion för läsarna att ladda ner ”Dagens bild”.

Men direktchatten med läsarna är verkligen lysande. Så här berättar chefredaktör Anette Novak om satsningen:

”Tankarna utvecklade jag under det lilla glapp som uppstod vid övergången från mitt jobb på City och innan jag började på Norran. Men det är först nu vi fått det på banan. Känns oerhört stimulerande att det äntligen blir verklighet – ska bli mycket spännande att se vart det leder oss.

Första skarpa testet smög vi igång redan i somras – med Jonas Andersson vid rodret. Vi hade bland annat ett oerhört intressant case. På PM låg ”landstingets plan för massvaccineringen”. En person i chatten förklarade att planen var hopplös – och beskrev i detalj hur man ”egentligen borde ha gjort”. Ville vara anonym men hade uppenbarligen god insyn i landstinget”.

Resultat: vår reporter hade med sig värdefull – och initierad – information till presskonferensen. Vi satt mindre i maktens knä. Artikeln blev mycket bättre.
Slutsats: de som säger att medborgarjournalistik försämrar journalistiken har inte testat vårt filter-system.”

Direktchatten med läsarna lanserades den 1 december, i samband med en helt ny organisation, bland annat för att bli bättre på webben.

Så här beskrev Anette Novak hur ”Norran tar steget in i framtiden”:

”I dag sjösätter vi en helt ny organisation med bättre bemanning på webben tidigt på morgonen och sent på kvällen – då ni är många som läser oss. Vi hoppas också att det ska bli tydligare- att vi levererar unikt material- i de olika kanalerna.”

Än så länge är eRed Waldemar Mellquist ensam om att sköta chatten men på sikt ska fler in och turas om med Waldemar.

”Den starkaste känslan är närheten till läsarna och de positiva  reaktionerna. Undan för undan kommer både läsare och kolleger att förstå betydelsen av chatten och att vi nu är aktiva i de sociala medierna. Det är spännande och roligt!” Det säger Waldemar Mellquist entusiastiskt.

Det här är det bästa exemplet på aktiv medborgarjournalistik jag sett. Den tidning som inte kopierar detta missar något väsentligt i utvecklingen av läsarkontakter och den lokala journalistiken.

Så här kan det se ut på Norran-chatten.

Så här kan det se ut på Norran-chatten.

I den översta rutan på chatten skriver eRedaktören om något aktuellt ämne man vill ha in synpunkter på. Under Dagens PM redovisas några av de ämnen som finns på redaktionens bevakningslista för dagen.

Tipsen och synpunkterna trillar in i en jämn ström och redaktören berättar ibland direkt vad man kommer att bevaka och vad som står på väntelistan, eller vad man inte hinner med. Aktuellt här är synpunkter på kommunens sätt att spara.

Dagens bild är en annan lösning jag gärna skulle kopiera. Föredömligt enkelt för läsarna och överskådligt och snyggt att titta på.

Dagens Bild i Norran.se

Enkel bildhantering i Norran.se

Read Full Post »

I gårdagens inlägg på Mindpark (inte på 100-listan utan en vanlig postning) finns en hoppfull reflektion för de som hoppas på betalmodeller för webben.

Det är Olle Lidbom som intervjuat Alan M. Webber redaktör, författare, kolumnist och grundare av magasinet Fast Company.

På frågan om en betalmur på nätet för tidningar och magasin är en bra eller dålig idé svarar Alan Webber:

”Att ta betalt för innehåll på webben är fortfarande i experimentstadiet. Kom ihåg i vilket tidigt skede vi är när det gäller att lära oss hur vi ska gå över från papper till webb. Inte bara när det gäller uttryckssätt utan även när det gäller affärsmodeller.”

Så påminner han om betal-tv:s barndom där folk sa samma sak som många nu säger om innehållet på webben.

”Ingen vill väl betala för en tv-kanal när det finns så många kanaler gratis”.

Men det visade sig att med tillräckligt bra kvalitet så gick det att börja ta betalt och nu är det en etablerad affärsmodell.

Read Full Post »

• Mac dominerar på svenska tidningsföretag.
• Morgondagens medarbetare kör Mac.

För någon vecka sedan släppte konsultföretaget Camedia en rapport som visar att Macen har en dominerade ställning på svenska dagstidningar. Samtidigt visar siffror från Gartner att marknadsandelen i Sverig har ökat från 2,1 procent till 6,4 procent på sju år. Men det mest intresanta är att i utbildningssektorn har Macens andel ökat starkt de senaste två åren. Kvartal ett 2007 sålde Apple 24 procent av de datorer som köptes av utbildningssektorn. Kvartal 4 2008 var siffran 42,8 procent.

Särskilt stark är Macens ställning i medieutbildningarna. Det innebär att morgondagens medarbetare i medieföretagen är vana Macanvändare.

Så ser fördelningen Mac OS respektive Windows ut på annonsavdelningarna.

Så ser fördelningen Mac OS respektive Windows ut på annonsavdelningarna.

Rapporten från Camedia, som beställts av Apple, visar att Mac är den dominerande plattformen på redaktion och annons med cirka
60 procents marknadsandel. På dom 10 största tidningarna så är andelen Mac ännu högre, 87 procent på redaktion och 75 procent på annons.

När det gäller videoredigering så använder 68 procent av tidningarna videoredigerings-verktyg  från Apple (iMovie och/eller Final Cut Studio).

Undersökningen skickades till 171 tidningar, av dessa har 164 svarat.

Rapporten från Camedia visar också att när det gäller redaktionella system så är Infomakers Newspilot klart dominerande. När det gäller webbpublicering är Polopoly lika dominerande, Men där är en förändring på gång, enligt en artikel nyligen i Computer Sweden så är det öppna verktyg som mer och mer tar över på tidningarna. Bland annat Medievärlden och Tidningsutgivarna har valt Open Source-lösningar.
Läs mer i Computer Sweden.

Anpassningarna för iPhone är också på starkt frammarsch. Merparten av de största tidningarna har en extern web som är anpassad till iPhone, men endast fyra tidningar eller mediekoncerner har utvecklat en iPhone  applikation. Däremot har Bonniers och Aftonbladet utvecklat ett antal applikationer för iPhone. (Se lista nedan).

Idg.se rapporterar i ämnet: Så tar iPhone plats i företagen.
Här är några av de applikationer för Iphone som kommer från de svenska medieföretagen:

Aftonbladet: tv.nu, Fotbollsallsvenskan, Elitserien (hockey), Prisjakt, Hiotta.se, Aftonbladet, Aftonbladet TV, Tagga.

Bland annat Expressen och Sydsvenskan har också iPhone-applikationer.

Det finns en mängd nyhetsapplationer till iPhone och iPod Touch.

Det finns en mängd nyhetsapplationer till iPhone och iPod Touch.

Read Full Post »

Den nya Portugisiska dagstidningen "i"

Den nya Portugisiska dagstidningen "i"

Att starta en helt ny tidning får väl anses som sensationellt i dessa dagar. Det skedde emellertid i Portugal i går (7 maj 2009).  En tidning med mycket höga ambitioner och som i det första numret beskrivs som ”An iPod newspaper”.

En tidning som visar vägen för hur de närmaste årens framgångsrika dagstidningar kommer att göras. Vi följer utvecklingen med spänning.

Martim Figueiredo, publisher och chefredaktör för den nya tidningen skrev i den första tidningen en programförklaring med bland annat följande punkter:

• Aggressive like a newspaper, with the depth of a weekly, and the sophistication of a magazine.
• A different kind of newspaper.
• A “newszine” A daily-news-magazine.
• For new generations of readers. An iPod newspaper.
• A collector’s issue.

Läs mer på innovationsinnewspapers.com

Juan A Giner har på sin blogg på Innovations In Newspapers under ett par veckor berättat om den kommande lanseringen. I dag kan vi se exempel på hur tidningen ser ut och läsa chefredaktörens programförklaring.

Den här lanseringen kommer perfekt för mig som nästa vecka ska hålla föreläsningar i Norge och i Finland om morgondagens tidning. Jag har länge hävdat att det är precis så här som morgondagens papperstidning måste göras.

Eftersom snart en majoritet av läsarna får sina snabba nyheter digitalt på något sätt, så kommer papperstidningen att förändras. Mer mot formen av nyhetsmagasin, mindre format och utgivning färre dagar i veckan. Det kan mycket väl kombineras med en gratistidning under veckodagarna för att inte tappa de läsare som vill ha sin dagliga dos papper.

UNT startar gratistidning

Upsala Nya Tidning startar nu på måndag utgivningen av gratistidningen 18 minuter. Den utkomer fem dagar i veckan och distribueras i en upplaga på 20 000 exemplar bland buss- och tågresenärer.  Dessutom delas den ut av kolportörer vid Centralstationen och kommer att finnas i  tidningsställ på andra platser i stan. Målgruppen beräknas återfinnas i åldersgruppen 18-35 år, men huvudsyftet är att nå de tidningslösa hushållen. Läs mer hos medievarlden.se.

Read Full Post »

[Uppdaterad, se länklistan i botten]

”Tidningens död förutspåddes redan när radion dök upp som ett nytt medium – slappna av, vi överlever.”
Jag har hört repliken eller liknande allt för många gånger. Kanske dagsläget kan få tidningarna att vakna och inse att papperstidningen nu på allvar är hotad.
Om tio år ser medielandskapet helt annorlunda ut. De som börjar planera för det nu har en chans att överleva, men under helt nya former. (Om vi nu vill att papperstidningen ska överleva ett tag till).

Hur kan jag då påstå detta?

OK, då ska jag omgående förklara att det här inte handlar om några spådomar a la Saida. Mitt framtidsscenario bygger på kalla fakta, dels från min egen verksamhet i branschen och dels från ett antal forskarkollegor och vänner som jobbar globalt med samma frågeställningar och problem som vi brottas med här hemma. (Se länklista i slutet av denna text).

Jag har själv jobbat med redaktionell utveckling under många år. Bland annat med ett stort antal fokusgrupper och har sedan 2005 tagit emot läsarnas synpunkter till krönikan Tidningsliv på söndagar. Mycket har jag kunnat publicera, men inte allt.

Vad finns det för grund att anta dagstidningen kommer att ha helt andra förutsättningar redan om tio år?

Jo, tre mycket tydliga skäl.

1. De senaste 10-15 åren har de betalda dagstidningarnas upplagor sjunkit sakta men säkert. Mellan 1990 och 2007 har den svenska daspressen tappat 1/5 av upplagan, eller noga räknat 22 procent, (källa: dagspress.se). Om vi tittar västerut så är upplagorna i fritt fall i USA och då från en mycket lägre nivå än här i gamla Svedala.

Det finns naturligtvis de svenska tidningar som fortfarande håller ställningarna med en hushållstäckning på 70 – 80 procent, dom är att gratulera, men dom är få.

Anledningen till att abonnenterna säger upp tidningen speglas i de tre vanligaste kommentarerna:
– Jag har inte tid att läsa den.
– Den är för dyr.
– Tidningen motsvarar inte förväntningarna.

Det finns ytterligare en aspekt som negativt påverkar dagstidningarnas upplagor. Nämligen miljöaspekten. Man vill inte bära så mycket tidningar till pappersinsamlingen varje vecka. Dessutom är papperstidningen den distributionsform för nyheter som är mest miljöstörande. KTH har genomfört en miljöstudie för läsning av nyheter på papper, webb och e-papper. Ladda ner rapporten här. Det här är viktigt, särskilt för de yngre läsarna.

2. Nätet tar över mer och mer, främst bloggar och communities, men även traditionella tidningar på nätet där det mesta är gratis. Visst, vi kan peka på att vi når fler läsare än någonsin tidigare genom att många av läsarna på webben inte är abonnenter av papperstidningen, mer än hälften i de flesta fall. Men vi har förfärligt svårt att kapitalisera på denna ökning.

3. Innehållet motsvarar inte förväntningarna. Sedan jag började på ST har vi (mest internt förstås) redovisat två tunga undersökningar som visar att det vi på redaktionen tror att läsarna vill ha skiljer sig en hel del från verkligheten. Vi gör en ny i vår och det blir spännande att se vad den visar, om vi i någon mån bättrat oss.
En aspekt som förstärker flykten från tidningen är att vi ofta överdriver samhällsbevakningen, det vill säga ger den för mycket utrymme och resurser i förhållande till det lokala, det nära och vardagliga. Jag ska strax ge ett par exempel.

Bosse Svensson uttryckte det mycket tydligt i punkt sju av sina ”Tio punkter på vägen till lönsamhet” i Medievärlden nyligen:

”Våga tänka publicism som något bredare än journalistik. Det användargenererade materialet slängdes ut när det publicistiska uppdraget formulerades av journalister. Publicism 2.0 är möjligheten att återföra samtalet och människorna till medierna.”

Exempel 1: Vad är en lokal nyhet?

Jag lämnade för ett par veckor sedan ett tips till redaktionen om ett nytt stort evenemang som planeras i Sundsvall till hösten. En variant på stadsfest, fast med historiska förtecken.
”Vi skriver väl inte förhands numera!” sa en av de gamla redaktionsrävarna som fick uppdraget av nyhetschefen. Varför då kan man fråga sig? Jo, för att man är rädd att skriva något som kan tolkas som textreklam. Och var går gränsen mellan ”förhands” och nyhet?

Av samma anledning skriver vi nästan aldrig om nyöppnade affärer och invigningar. Ur läsarnas synvinkel är detta obegripligt. Det är ju nyheter, viktig lokal information. Typ: ”Aha, ett nytt kul evenemang, då ska jag inte lägga utlandsresan den veckan!” eller ”Vad spännande en ny affär, den måste jag kolla!”

Nu blir det naturligtvis en artikel om den där nya stadsfesten ändå, fast själva nyheten hamnade först hos en av konkurrenterna.

Exempel 2: Varning för ovederhäftig socialporr.

Ett stort antal gånger när vi haft något som läsarna kallar ”snyftreportage” kring ärenden hos socialtjänsten, svenskfödda så väl som invandrare, har jag fått samtal från socialtjänsten där de hävdat:
”Be vederbörande att häva sekretessen så att ni får alla fakta på bordet! Om ni gjort det skulle ni inte skrivit en rad.”

Det här är allvarligt eftersom vi tappar i trovärdighet bland stora viktiga grupper av våra läsare. Visst, vi ska skapa opinion och stå på de svagas sida, men inte på ett sätt som gör att vi tär på vårt förtroendekapital.

Så vad kommer att hända? Jo detta är mitt framtidsscenario:

1. Färre utgivningsdagar.
Fler och fler tidningar tvingas att minska periodiciteten. Det här gäller i första hand små och medelstora landsortstidningar, som kommer att publiceras på papper fredag och lördag, eller fredag – söndag, (ofta på glättat papper med påkostad magasinsdesign). De som har råd att hålla ut vill säga.
Övriga veckodagar kan abonnenterna läsa en e-tidning på webben eller på e-papper eller i sin mobil (läs iPhone och liknande).
När papperstidningen blir mer av ett nyhetsmagasin kommer också storleken att minska, från broadsheet till magasinsformat eller A4-format. Tänk på det om ditt företag är på väg att investera i en ny tryckpress. Framtidsformatet är A4.

2. Nya publicister.
Om inte dagstidningarna kan motsvara läsarnas förväntningar så kommer bloggar och communities att ta över tidningens roll. Vi kommer att bli mer och mer ifrågasatta och granskade. Nya ”publicister” kan snabbt få oss på fall, sänka vår trovärdighet om vi inte sköter oss.
Här är ett färskt och bra exempel om Liza Marklund och Expressen.
Därför måste vi ha en ständig dialog med läsarna, inte bara via sporadiskt återkommande enkäter, eller sidor för läsarmedverkan, utan i en öppen och ärlig dialog om vad vi gör och varför. Transparens kallas det i den nya terminologin.

3. Nya gratistidningar.
Kapaciteten i vår dyrbara tryckpress kommer vi att utnyttja till att på eftermiddagen trycka en gratistidning som under vardagarna sprids inom tätorterna när folk börjar återvända hem efter jobb och skola. Det vill säga med start vid 16-tiden. Till 40 procent innehåller den det som rapporterats lokalt på webben under de senaste 12 timmarna och till 40 procent sånt som händer de närmaste 12 timmarna, till dess morgontidningen publiceras och till 20 procent instrumentell läsning, exempelvis kvällskollen ”Vad händer i kväll?” eller informationsgrafik kring aktuella ämnen.

Så ser det ut 2020:

• Papperstidning till helgen och en digital tidning i  någon form under veckorna.
• Läsarmedverkan i någon form vid den dagliga planeringen av tidningen.
• På vissa orter en gratistidning på eftermiddagarna som är ännu mer koncenterad, snabbare och överskådligare än Metro och motsvarande gratistidningar.

”Så nu ska vi bara ge upp och invänta det bittra slutet för sjudagarstidningen på papper?”, undrar du.

Inte alls! Självklart ska vi så länge vi kan fortsätta att kämpa för att papperstidningen ska leva vidare i symbios med de övriga kanalerna. I Sundsvall gör vi det på två sätt i vår. Det första är vår frukostkampanj, ”Får vi äta frukost med dig?” Ett unikt samarbete mellan redaktion och marknadsavdelning.

Det andra är att vi äntligen erbjuder ett helgabonnemang (har jag lobbat för ett par år minst). Vi vet genom de enkäter och fokusgrupper vi haft de senaste åren att många i åldern 30-45 som inte har tidningen nu är intresserade av ett helgabonnemang, (fredag – söndag).  En tidning som redan provat detta är Sydsvenskan, men vi gör det på ett lite annorlunda sätt. Jag lovar att återkomma om detta.

Här är några av mina källor:

Poynter Institute, Florida, utbildning och forskning inom nyhetsmedia.

Innovation in newspapers, mediekonsulten Juan Antonio Giners skapelse. En ovärderlig källa för de som vill veta vad som händer världen runt.

Garcia Media, konsultbolaget som drivs av Mario Garcia, säkert världens mest kände tidningsdesigner. Läs om utveckling för Print / Online / Mobile.

IFRA, en global medieorganisation som lägger stora resurser på forskning och utveckling. (Underligt nog stöter jag ofta på folk i tidningsbranschen som aldrig haft kontakt med Ifra).

TU:s framtidsblogg. Nu börjar det bli driv i utvecklingen på TU. Lena Victorin och Jon Goland är två nyanställda som arbetar med innovation och utveckling. De har nu börjat blogga, en blogg som kan bli viktig att följa. Missa inte heller TU-basen Anna Serners blogg.

Viktigaste och mest aktiva svenska mediebloggarna är ju annars Mindpark, Samesamebutdifferent, What’s Next, Vassa Eggen, och Beta Alfa.

En viktig publikation för att följa forskning och utveckling är också ”Medieforskning och utveckling” som TU publicerar i samarbete med JMG, Göteborgs Universitet och självklart nya fräscha medievarlden.se och deras blogg.

[Uppdat.] Fler papperstidningar i graven (Resumé)

Slutligen kan jag inte undanhålla er detta mörka framtidsscenario, skapad på Poynter Institute, Florida 2004 och uppdaterad 2005:
Epic 2015.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »