Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Medievanor’ Category

I går råkade jag trycka på fel knapp och publicera en rubrik som inte skulle publiceras. Så ursäkta bästa prenumeranter på mina inlägg om det kom ett förvirrat mejl till er.

Rubriken var nämligen ämnad för min nya blogg som kommer att ersätta Tidningsliv. Självklart ligger materialet på Tidningsliv kvar under överskådlig tid, men min nya blogg kommer att få en delvis ny inriktning. Av tre anledningar, dels vill jag bredda mitt bloggande, dels kommer jag inom ett år, i juni 2011, att lämna Sundsvalls Tidning och gå vidare till nya uppgifter, dels vill jag tydlligare markera att detta är min privata blogg och synpunkter som jag framför här är mina privata och inte i något avseende STs.

Den nya bloggen rullar jag ut under mitten av augusti och ett av de första inläggen blir ”En tveksam twittrares bekännelse”. Just den rubrik som gick ut av misstag i går.

Väl mött!

Read Full Post »

Bästa Anna,

Du är ju en intelligent och kreativ person som verkligen har rört om i grytan sedan du kom till TU. Dessutom insiktsfull och trevlig att prata med även om vi inte alltid haft samma åsikter om alla sakfrågor. Därför är det med stor förvåning jag läser den nu publicerade artikeln på TU.se och i Dagens Media.

Självklart är det glädjande med den uppgång i annonskonjunkturen som vi nu kan se, men att tro att den uppgången löser dagspressens problem är verkligen att stoppa huvudet i sanden. Den fråga vi direkt bör ställa oss är istället ”Hur länge kan vi upprätthålla annonsörernas intresse när upplagorna är ständigt vikande”.

Här konkurrerar vi inte enbart om kundernas pengar, utan lika mycket om deras tid. Fler och fler väljer bort papperstidningen därför att de får nödvändig information och nyheter i andra kanaler. När till och med min tidigare kollega här på ST, Sofia Mirjamsdotter, chockerar sina gamla arbetskamrater med att säga att hon inte abonnerar på någon dagstidning längre, då förstår du kanske att det är något som händer därute i landsorten. En revolution var beskrivningen när frågan var uppe på ett seminarium nyligen i vårt mediecenter.

Utvecklingen av dagstidningsläsare i Sverige

Om kurvorna i detta diagram (källa: Dagspresskollegiet, JMG, Göteborgs Universitet) fortsätter i samma branta takt neråt måste vi planera för ett liv efter papperet.

Den här utvecklingen kan säkert dina framtidsspanare på TU bekräfta. Annars är du välkommen på studiebesök ute i verkligheten så ska vi beskriva problemen för den lokala dagstidningen.

Ett annat problem är den centralisering som pågår, där vi allt mer tappar det lokala fokuset. Det illustreras väl genom problemen i Promedia, (se artikel i Resume, ”Promedia i kris”. Samma utveckling sker nu inom Mittmedia, där för den lokala närvaron så väsentliga funktioner som Kundtjänst ska centraliseras till en ort och där den nya IT-organisationen är styrande i stället för stödjande.

Så annonskunjunkturen är inte enda problemet.

Något som ytterligare förvånar i din och Fredrik Rogbergs debattartikel i Dagens Media är den raljanta tonen mot ”dagspressantagonisterna” och när ni avslutar med ”Dödgrävarna kan gå hem”. Vilka är dessa antagonister och dödgrävare? Är det de som liksom jag pekar på andra utvecklingsmöjligheter för våra medieföretag?

Som du säkert vet hör jag knappast till dem som dissar papperstidningen, tvärtom jobbar jag dagligen för att stärka tidningens position och ser fram emot de möjligheter som vår nya tryckpress kommer att ge oss nästa år. Men vi måste ändå vara realister. Förutsättningen för tidningarna kommer att förändras drastiskt de närmaste åren. Vissa tidningar kommer att tvingas gå ner i periodicitet andra kanske blir gratistidningar etc. Och då måste vi ha välutvecklade alternativa distributionsformer.

En av de första gångerna vi träffades efter att du tillträtt som vd för TU så diskuterade vi namnet på organisationen – Tidningsutgivarna. Jag menade att ett namnbyte borde vara på sin plats – ett namn som bättre speglar det som TU ska, eller borde syssla med, alltså inte enbart ”gammaldags papperstänkande”. I Norge heter TU:s motsvarighet Mediebedrifterne, men ett namnbyte måste ju också följas av en ändrad inriktning på verksamheten. När jag tittar igenom TU:s webb så ser jag väldigt lite om affärsutveckling i nya kanaler. Visst trendspaning är bra, men hur skapar vi de nya lösningar som alla i branschen suktar efter? Ska vi i fortsättningen istället åka till Internetdagarna eller Sweden Social Webcamp för att få de nya goda idéerna?

För övrigt, tråkigt att du sticker på semester när det hettar till i debatten. Men jag hoppas att det finns något bra internetcafé där du är i solen och värmen så du kan följa vad som händer på hemmaplan. Och missa absolut inte Jocke Jardenbergs inlägg ”Tidningsutgivarna levererar falska förhoppningar”. Bättre kan de knappast uttryckas. Synd bara att ert synsätt får Jocke att lämna organisationen. Han är verkligen en sådan person som behövs som blåslampa i häcken på trötta tidningsorganisationer.

Hoppas du får en skön semester så att du kan fokusera på de verkliga utmaningarna när du kommer hem.

Svenåke Boström
medieutvecklare, Sundsvalls Tidning

Read Full Post »

[Dagsvara 2010 – 14]
Vad betyder det för SVT att tittarna vill välja när, var och hur de ser på TV?
Thomas Porsaeus, Strateg, SVT

Thomas Porsaeus börjar med att förklara att dagens TV-publik uppträder helt annorlunda än förr:

  • Mer och mer individualiserat tittande
  • TV-tablåerna tappar i betydelse
  • Tittandet sprids ut över dygnet
  • Annan tillgänglighet
  • Primetime kortare period, börjar senare, slutar tidigare
  • Många tittar ensamma
  • Allt svårare samla användare kring ett program / familjetittande

TV via datorn är det nya sättet att se TV och allt kallas något på Play. SVT Play var först säger Thomas stolt och berättar att SVT Play växer med 60 % på årsbasis.

Nackdelen när SVT varit så snabbt ut med detta är att tittarna räknar med att det som sänds på SVT också ska finnas på SVT Play. Det kan det tyvärr inte på grund av rättighetsskäl. Däremot lägger man ut allt man själv producerar.

När det gäller teknken så utvecklas den hela tiden för att bildkvaliteten ska vara optimal. SVT har ett system som anpassar kvaliteten beroende på signalstyrkan i nätet.

Thomas berättar också att fler och fler av tv-bolagen anpassar signalen till mottagaren om det är en datorskärm eller en platt-tv. Dessutom finns mer och mer möjligheten att styra via fjärrkontrollen även om du ser via datorn. (Som i Apples FrontRow som kom för flera år sedan).

Jämför gärna, SVT Play, TV4 Play, TV5, Resumé Play,

Tyvärr svårlästa bilder

Tyvärr svårlästa bilder

————————————————————————————-

Presentation och innehåll:

Liten text som var svår eller omöjlig att läsa.
En del aktuella siffror kring SVT-publiken, i övrigt inte mycket nytt.

Read Full Post »

[Dagsvara 2010 – 10]

Läsplattor en möjlighet till nya inkomster
Stig Nordqvist, Executive Director of Business Development & Emerging Digital Platforms, WAN-IFRA

Stig inleder med att påpeka att de senaste åren har upplagan för papperstidningen ökat totalt sett i världen med 9 %. Så egentligen är det väldigt mycket hype kring alla nya tekniker, när papperstidningen fortfarande är stark. 1,8 miljarder människor läser varje dag en papperstidning!

”När vi försöker se på den nya tekniken så har vi tyvärr inte alltid konsumenten i fokus.”

Efter den inedningen går Stig Nordqvist över på en genomgång av den senaste utvecklingen för läsplattor.

– 2009 var andra året på marknaden för läsplattor med e-pappersteknik. Då såldes 5 mljoner läsplattor, (första året 1 miljon). Det är en snabbare introduktion på marknaden än någon produkt någonsin tidigare. Trots att det är långsam sidbläddring och enbart svart-vit, berättar Stig.
Han betonar också att det kommer att finnas utrymme för läsplattor med e-pappersteknik oavsett vad som händer på Apples presentation i kväll (19.00, 27 januari 2010)

– Glöm också det här med att få allt i en och samma pryl. Vi kommer att fortsätta att ha digitalkameror, telefoner och laptops som enskilda enheter. Det blir mycket tydligt när man pratar med ”vanliga” konsumenter. Vi i vår ”mediabubbla” tror att allting måste vara på nätet. Konsumenterna ser oftast på användningen utan att bry sig om tekniken. Det handlar bara om att göra livet enklare, ibland i en, i bland i flera apparater.

– Med Kindle kostar en bok 10 dollar, snittkonsumtionen per kund var 2008 150 dollar. Om jag läser en bok i min Kindle app på iPhone och slutar mitt i en text så hamnar jag på rätt sida när jag nästa gång tar upp boken i min Kindle.

New York Times publicering på Kindle har blivit en riktigt bra affär. Trots att det är en mycket simpel design. Här måste vi i Sverige och Norden börja tänka annorlunda, inte bara sitta och vänta på den perfekta prylen. Läsarna är nöjda med enkel layout, till och med med enbart svart-vitt.

– Många undrar, när slår det här igenom?
Det är fel utgångspunkt, menar Stig Nordqvist. Vi måste vara med och torrsimma, testa och utveckla så att vi är med när våra kunder nu börjar köpa läsplattor.
– Jag ser redan i dag många som läser Kindle, när jag åker tunnelbanan, blå linje, i Stockholm. Var är ni i den svenska mediebranschen. Ni kan inte fortsätta vänta!

Innehåll och presentation:

Read Full Post »

Snart dags för dag 2 av Dagsvara 2010, med ett lika välfyllt och intressant program som gårdagens.

Kolla även Mikael Markströms rapportering från Dagsvara på www.medievarlden.se.

Det finns även ett Twitterflöde att följa, sök på
#dg10

Se även bilderna från dag 1 på Flickr

Read Full Post »

[Dagsvara 2010 – 6]

Paneldebatt: vem äger affären – och hur maximerar vi intäkterna?
Moderator: Joakim Jardenberg, VD, Mindpark. Medverkande, Lisbeth Knutdsen, VD, Berlingske Media, Per-Åke Olsson, Headwise och Fredric Karén, Chef, SvD.se

Som en utgångspunkt till debatten påminner Joakim om hur Google startade, nämligen genom att bygga en tjänst som snabbt fick många användare och sedan satte man ett gäng utvecklare på att komma fram med smarta affärsmodeller.

Lisbeth Knutdsen: Vi vill gärna experimentera kring olika affärsmodeller och se efter om vi ska konkurrerar eller samarbeta med Goggle, Facebook etc. Det dummaste vi kan göra är att bara sitta och titta på varandra. Vi har en verksamhet med 200 titlar, lokalt och nationellt. Vi vill inte ge upp någon av dessa utan istället stärka varje enhet genom nya tjänster.

På Jockes fråga säger Lisbeth Knutdsen att Ja, vi räknar med att ta betalt för mer och mer av innehållet.

Fredric Karén: Vi har gjort misstaget tidigare att försöka ta betalt för innehåll som vi ”låste in” för enbart betalande abonnenter. Vi tappade läsare och annsörer i den takt att vi fick backa tillbaka och ta bort betalspärrarna.

Lisbeth Knutdsen: Vi har samma erfarenhet som ni på Svenskan. Det blev en total katastrof och vi tappade mark till konkurrenterna, precis som ni. Det enda som går att ta betalt för är ”premiumprodukter” – sånt som är helt unikt och ingen annan har. Det gäller att bygga nya nyttiga tjänster.

Per-Åke Olsson: Branschens problem när det gäller annonsintäkterna är att vi har så dåliga annonsformat. Banner fungerar inte, det vet vi sedan länge. Vi måste istället fokusera på upplevelser som ger bättre resultat för annonsörerna.

Lisbeth Knutdsen: När det gäller webb-tv har vi enats i Danmark om ett antal fungerande annonsformat, exempelvis annonser som ramar in spelaren. Vi ska fortsättningsvis hitta nya annorlunda format. Detta jobb har ökat intresset hos våra annonsörer.

Joakims fråga till publiken: ”Hur många här tror att vi inte kan få ut mer pengar från nätet?”
Ingen räcker upp handen, vilket får Joakim att kommentera: ”Bra, se till att gå hem och jobba på detta!”

Lisbeth Knutdsen: Eftersom läsaren i Danmark betalar omkring 4.000 kronor (danska kronor) för ett helårsabonnemang måste en del i tidningen vara unikt material som inte läggs ut på nätet.

Per-Åke Olsson: Jag tror att man är ute på fel väg om man håller undan material.

Lisbeth Knutdsen: Nej, men vi ser en hel del som inte fungerar på nätet, detta kan vi göra unikt i papperstidningen.

Joakim Jardenberg: Vad har vi för möjlighet att skapa tjänster som utnyttjar att det finns fler och fler ute i olika sociala medier som exempelvis Facebook.

Lisbeth Knutdsen: Vi har byggt en egen lokal community som även har kopplingar till Facebook, där ska vi tjäna pengar.

Fredric Karén: Vi har sett försöka till att bygga lokala varianter som inte lyckats, jag tror hellre på att finnas på de befintliga stora sociala medierna.

Joakim Jardenbergs konklusion: En uppmaning, ni måste börja jobba tillsammans, affärsutveckla tillsammans och dessutom försöka få in nytt blod i branschen.

Read Full Post »

[Dagsvara 2010 – 5]

“Niiu“ Den första riktigt personaliserade tidningen
Wanja S Oberhof, VD, InterTi, Tyskland

Tidningen lanserades för nio veckor sedan och är ett helt nytt koncept som går ut på att samla innehåll från ett antal tidningar eller källor på nätet och trycka dem som en individuell papperstidning.

Via en webbsida kan läsaren själv välja det man är intresserad av i 20 olika tidningar, samt från olika källor på nätet. Läsaren sätter alltså samman sin tidning själv och sedan trycks varje exemplar i en digital tryckpress och levereras till abonnenten nästa dag. De flesta tidningarna är tyska, men man har även exempelvis Washington Times, International Herald Trubune, New York Times och ett par ryska tidningar.
Det som läsarna i första hand väljer är det lokala materialet och sedan kommer det internationella. Även många som bor i Berlin väljer vissa delar av sina lokaltidningar från födelseorten.

”Vår idé var att skapa en affärsmodell kring personaliserade annonser,” berättar Wanja Oberhof. Sedan växte idéerna fram till att omfatta hela tidningen eller rättare sagt utvalda delar av olika tidningar.

En av våra första frågor till vår fokusgrupp var ”Är papper verkligen ett relevant media för dig?”
Svaret var mycket klart: Ja, självklart.

40 % av läsarna är 19-29 år, sedan finns det en spridning i åldesgrupperna.

Till en början erbjuder man enbart den tryckta produkten, men längre fram kommer man även att erbuda produkten digitalt.

”Vi har fått många förfrågningar om att sälja konceptet vidare till andra länder, men just nu koncentrerar vi oss på att etablera oss i Tyskland”, säger Wanja Oberhof.
Han berättar också att flera tilltänkta samarbetspartners sa att ”Det där kommer inte att fungera”. Det gjorde det uppenbarligen, vi får se hur långt det håller.

Läs mer om produkten på www.niiu.de

Innehåll och presentation:

Sätt samman din tidning själv med hjälp av Niiu

Sätt samman din tidning själv med hjälp av Niiu

Read Full Post »

Older Posts »