Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘blogg’ Category

Från den 25 augusti (2010) upphör jag med att publicera nya inlägg på den här sidan. Men sidan med alla sina inlägg och kommentarer kommer naturligtvis att finnas kvar och nya kommentarer kommer att publiceras och eventuellt kommenteras av mig

Jag avslutar den aktiva publiceringen här av tre anledningar, dels vill jag bredda mitt bloggande, dels kommer jag inom ett år, i juni 2011, att lämna Sundsvalls Tidning och gå vidare till nya uppgifter, dels vill jag satsa helt på min nya privata blogg Boströms Blogg. Där blir det en mix av medienytt, mediefunderingar och vardagsliv kopplat till vad som händer i närområdet och omvärlden.

Välkommen till min nya vardag i Boströms Blogg.

Read Full Post »

I går råkade jag trycka på fel knapp och publicera en rubrik som inte skulle publiceras. Så ursäkta bästa prenumeranter på mina inlägg om det kom ett förvirrat mejl till er.

Rubriken var nämligen ämnad för min nya blogg som kommer att ersätta Tidningsliv. Självklart ligger materialet på Tidningsliv kvar under överskådlig tid, men min nya blogg kommer att få en delvis ny inriktning. Av tre anledningar, dels vill jag bredda mitt bloggande, dels kommer jag inom ett år, i juni 2011, att lämna Sundsvalls Tidning och gå vidare till nya uppgifter, dels vill jag tydlligare markera att detta är min privata blogg och synpunkter som jag framför här är mina privata och inte i något avseende STs.

Den nya bloggen rullar jag ut under mitten av augusti och ett av de första inläggen blir ”En tveksam twittrares bekännelse”. Just den rubrik som gick ut av misstag i går.

Väl mött!

Read Full Post »

Have to write this in English. It is too complicated, trying to write in Swedish on a PC without Swedish caracters. Besides that, a pc that writes z when I hit the y-button (!).

Well, it is a little frustrating to be allmost of line when big things happen. At home, in Sundsvall, a big water leak is big news and generats alltime high in the webb trafic for ST.nu.

But what is that compared to the flooding here in Warsaw, where I spend this week. The river is almost 8 meters abowe normal water level, and still going up even more. All kinds of resque teams and voluntars try to keep the water out of the areas down town that are built below water level.

And here I am, some miles outside down town, on a slow 3G modem. I wish I was by the riverside blogging about the heroic work they do, trying to save the town from a real disaster.  I might try to get there by the weekend to follow what happens.

Down the stair there is a sidewalk, 7 meters under water.

Down the stair there is a sidewalk, 7 meters under water.

Read Full Post »

[uppdaterad, se sista stycket]

Ett gäng kulturproffs (tycker dom själva) har dragit igång sajten Kulturskaparna.com. För att få uppmärksamhet kring sina aktiviter har man lyckats placera en debattartikel på Svenska Dagbladets Brännpunkt under rubriken
Stort stöd för upphovsrätt på nätet. Tveklöst anser dig sig själv förmer än alla amatörer i kulturfloran.

Bland undertecknarna finns Pelle Kronestedt, ordf Svenska fotografers förbund och Agneta Lindblom Hulthén, ordf Svenska journalistförbundet.

OK, ”bloggstorm” kanske är att ta i, men det verker inte vara många utanför den inre kretsen som håller med. Rösterna emot deras resonemang är starkare. Här är några exempel.

SvD:s egen Anders Mildner sågar dem jäms med fotknölarna i sitt inlägg:
Den slutliga självmarginaliseringen
Han skriver bland annat:
Vem är en författare i en tid där alla kan ge ut sina egna böcker?
Vem är filmare i en tid där alla filmar?
Vem är fotograf i en tid där alla tar bilder?
Vem är kompisitör i en tid där alla spelar in musik?
Och så vidare.

Och fortsätter …

Det är inte utan att man läser inlägget med viss trötthet. Har vi verkligen inte kommit längre?
Det svar som lades upp strax efter publiceringen, förklarar egentligen allt som företrädarna för den nya sammanslutningen inte har förstått.
Läs hela inlägget, det här är veckans måsteläsning.

Gruppen har en gammalmodig och begränsad syn på kulturskapare. Man kan se dem som kulturkapare skriver Oscar Swartz  i sitt blogginlägg Kulturskapare eller Kulturkapare?

Även jag är kulturskapare skriver Emma på Opassande.se och fortsätter:
Förresten, var det nån mer än jag som tyckte det var märkligt att skribenterna verkar tro att det finns nån utbredd vilja att förbjuda upphovsrätt som koncept? Var får de sånt ifrån, liksom? Vilka är det artikelförfattarna argumenterar mot ur det avseendet?

Naturligtvis openerar sig även Piratpartisterna och kulturpersoner som ”tvångsrekryterats in i denna lobbyorganisation …”.

Mikael Elmlund, Piratpartist skriver: Kulturskaparna, en ny tentakel på upphovsrättsmaffian?

Kulturen är, vad ni än tror, inte en produkt som produceras, paketeras och försäljs av professionella kulturskapare utan någonting som vi alla har en del i och som vi alla har rätt att ta del av och dela med oss av. Det skriver Fredrik Moberg, pirstpartist på bloggen Syrrans granne.

Markus Amalthea Magnuson hör också till dem som protesterar mot att bli indragen i denna lobbygrupp-
På bloggen Barnvagnen skriver han ett långt och läsvärt inlägg under rubriken Nej, ni representerar inte mig! och säger bland annat:
En grundläggande felaktighet i Kulturskaparnas utspel är förstås att de låtsas som att alla nämnda yrkesgrupper delar en och samma syn på sitt eget material, användningen av det, betalningen för det och återanvändningen av det. Det räcker med att konstatera att många skapare av film och musik – de två sfärer jag har mest erfarenhet av – är helt okej med att deras verk sprids fritt på nätet för att denna enhetliga bild av ”upphovsrättsinnehavarnas intressen” ska krackelera.

Så här skriver Fredrik Sand, vid Stockholms Handelskammare.

Upphovsrätt: Kulturskapare kliver ur askan

… Åter till upphovsrätten, den måste nog räddas undan sina ivrigaste försvarare. Det är de högljudda särintressena som gör att upphovsrättens legitimitet försvagas.  Låt oss i stället diskutera en reformerad upphovsrätt som gagnar alla intressenter. Det behövs när Internet och digitaliseringen har förändrat förutsättningarna för alla – för alltid.

Read Full Post »

[Uppdaterad, se länkar i slutet]

I gårdagens Sundsvalls Tidning (2010.02.08) finns en artikel om företagspolicy gentemot social medier. Om valet av öppenhet eller förbud mot Facebook, Twitter med mera. Frågan är var gränsen går inom medieföretagen själva. Vad kan man blogga om och var går gränsen för den interna debatten?

Sociala medier delar företagsvärlden, är rubriken i tidningen och i en sidoartikel intervjuas förre ST-medarbetaren Sofia Mirjamsdotter som skapat sig en position som expert inom sociala medier. Hon bloggar på Aftonbladet.se, och Samesamebutdifferent.se, men det var med bloggidentiteten Mymlan hon blev känd.

– Det är en ny kultur som handlar om öppenhet, möjlighet att dela med sig och att umgås. Människor med makt kan bli störda när vem som helst kan ge uttryck för sina åsikter. Det säger Sofia Mirjamsdotter i intervjun kring social mediernas plats på arbetsplatserna. Hon säger också:

– Samma lagar och regler gäller som i alla delar av samhället. Som anställd ska man till exempel vara lojal med arbetsgivaren.

Självklart bejakar medieföretagen Facebook, Twitter, YouTube med mera som arbetsredskap och publiceringsplattformar. Men var går gränsen för hur mycket av den interna diskussionen man kan torgföra?

I Sundsvall rullar just nu ”sjukhusskandalen” eller ”sjukhussåpan” där bypolitiken styr utvecklingen i landstinget. En bevakning som får sitt verkliga bränsle i alla kommentarer på nätet och i tidningen. Naturligtvis mängder av kommentarer och debattinlägg från de som själva jobbar i vården.

Men vad skulle hända om det drabbar oss själva. Är vi lika beredda att försvara öppenheten då? Kommer vi att även då bejaka transparens i Twitterflöden och på Facebook? Om exempelvis Björn Hedensjö, ny chef på DN.se, skulle utnyttja bloggandet på SSBD för att berätta om turbulensen på DN när nya kvastar sopar i det anrika tidningshuset.

Eller vad skulle hända om jag i min blogg berättade om en intern konflikt i vår koncern? Ponera att jag på vårt intranät publicerar ett inlägg som är kritisk till utvecklingen inom Mittmediakoncernen. Och att inlägget raderas för att det egentligen inte finns något debattforum på intranätet. Upprörd över censuren publicerar jag istället inlägget på min blogg.
Skulle jag då begå ett lagbrott eller vara illojal mot min arbetsgivare och riskera avsked?

Det skulle vara intressant att höra vad andra aktiva bloggare på tidningarna säger om ett sånt scenario. Vad säger Axel, Ylva och Mikael på Medievärlden? Vad säger Anders Mildner på SvD-bloggen, Anna Serner på TU eller Sören Karlsson på HD.se? Var går gränsen i era företag?

Kolla även omröstningen på TU.se kring användningen av social medier på jobbet. Visserligen få röstande än så länge, men förvånande att det finns medarbetare i medieföretag som säger nej till dessa aktiviteter på arbetstid.

Missa föresten inte Sofia Mirjamsdotters ”Veckan som gick, vecka 5”. Där finns tips på många intressanta bloggar, med anledning av utdelningen av Aftonbladets Stora Bloggpriset.

[uppdaterad]

Anders Mildner har ett utmärkt inlägg i frågan på svd.se under rubriken:

Fyra argument för Facebook på arbetsplatsen

Läs även Joakim Jardenberg som i tisdags (2010.02.09) satt i Nyhetsmorgon och kommenterade Facebook på jobbet.

Read Full Post »

[Dagsvara 2010 – 13]

In the ”blogpaper”, the community decides what articles to print
Anton von Waldburg, en av grundarna till brittiska The Blog Paper

Vi har sett det tidigare. Webbinnehåll som blir en tryckt produkt. Men den här satsningen verkar vara mer eller mindre ett är ett självspelande piano. En bloggcommunity sköter all publicering, skriver, fotograferar och gör urvalet. Det gänget bakom The Blogpaper gör är att redigera och se till att det blir en tryckt produkt.

”Uttrycksformen för tidningen är mycket visuell,” berättar Anton von Waldburg. Just nu har man en upplaga på 10.000 för den gratisutdelade tidningen och den publiceras tre gånger per månad.

”Varje gång vi publicerar nya nummer får vi nya läsare och de går då tillbaka och läser tdigare nummer. Vi publicerar också många kommentarer från nätet in i ntidningen. Vi har också en del professionella journalister som bloggare hos oss.

Vi har nu 1.500 registrerade bloggare, vårt mål är att ha 10.000 inom några månader.”

Läsare är många unga och studenter, genomsnittsåldern är under 30 år.

De som skriver får inget betalt. Redigering och tryckning bekostas av annonser i tidningen och på nätet.

Startades för 8 månader sedan, detta samtidigt som det fanns ett amerikanskt liknande projekt ”The printed blogg” som kraschade. Det avskräckte inte grundarna av The Blog Paper.

The Blog Paper

The Blog Paper

—————————————————————————————————-

Innehåll och presentation:

Read Full Post »