Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for januari, 2010

[Dagsvara 2010 – 6]

Paneldebatt: vem äger affären – och hur maximerar vi intäkterna?
Moderator: Joakim Jardenberg, VD, Mindpark. Medverkande, Lisbeth Knutdsen, VD, Berlingske Media, Per-Åke Olsson, Headwise och Fredric Karén, Chef, SvD.se

Som en utgångspunkt till debatten påminner Joakim om hur Google startade, nämligen genom att bygga en tjänst som snabbt fick många användare och sedan satte man ett gäng utvecklare på att komma fram med smarta affärsmodeller.

Lisbeth Knutdsen: Vi vill gärna experimentera kring olika affärsmodeller och se efter om vi ska konkurrerar eller samarbeta med Goggle, Facebook etc. Det dummaste vi kan göra är att bara sitta och titta på varandra. Vi har en verksamhet med 200 titlar, lokalt och nationellt. Vi vill inte ge upp någon av dessa utan istället stärka varje enhet genom nya tjänster.

På Jockes fråga säger Lisbeth Knutdsen att Ja, vi räknar med att ta betalt för mer och mer av innehållet.

Fredric Karén: Vi har gjort misstaget tidigare att försöka ta betalt för innehåll som vi ”låste in” för enbart betalande abonnenter. Vi tappade läsare och annsörer i den takt att vi fick backa tillbaka och ta bort betalspärrarna.

Lisbeth Knutdsen: Vi har samma erfarenhet som ni på Svenskan. Det blev en total katastrof och vi tappade mark till konkurrenterna, precis som ni. Det enda som går att ta betalt för är ”premiumprodukter” – sånt som är helt unikt och ingen annan har. Det gäller att bygga nya nyttiga tjänster.

Per-Åke Olsson: Branschens problem när det gäller annonsintäkterna är att vi har så dåliga annonsformat. Banner fungerar inte, det vet vi sedan länge. Vi måste istället fokusera på upplevelser som ger bättre resultat för annonsörerna.

Lisbeth Knutdsen: När det gäller webb-tv har vi enats i Danmark om ett antal fungerande annonsformat, exempelvis annonser som ramar in spelaren. Vi ska fortsättningsvis hitta nya annorlunda format. Detta jobb har ökat intresset hos våra annonsörer.

Joakims fråga till publiken: ”Hur många här tror att vi inte kan få ut mer pengar från nätet?”
Ingen räcker upp handen, vilket får Joakim att kommentera: ”Bra, se till att gå hem och jobba på detta!”

Lisbeth Knutdsen: Eftersom läsaren i Danmark betalar omkring 4.000 kronor (danska kronor) för ett helårsabonnemang måste en del i tidningen vara unikt material som inte läggs ut på nätet.

Per-Åke Olsson: Jag tror att man är ute på fel väg om man håller undan material.

Lisbeth Knutdsen: Nej, men vi ser en hel del som inte fungerar på nätet, detta kan vi göra unikt i papperstidningen.

Joakim Jardenberg: Vad har vi för möjlighet att skapa tjänster som utnyttjar att det finns fler och fler ute i olika sociala medier som exempelvis Facebook.

Lisbeth Knutdsen: Vi har byggt en egen lokal community som även har kopplingar till Facebook, där ska vi tjäna pengar.

Fredric Karén: Vi har sett försöka till att bygga lokala varianter som inte lyckats, jag tror hellre på att finnas på de befintliga stora sociala medierna.

Joakim Jardenbergs konklusion: En uppmaning, ni måste börja jobba tillsammans, affärsutveckla tillsammans och dessutom försöka få in nytt blod i branschen.

Read Full Post »

[Dagsvara 2010 – 5]

“Niiu“ Den första riktigt personaliserade tidningen
Wanja S Oberhof, VD, InterTi, Tyskland

Tidningen lanserades för nio veckor sedan och är ett helt nytt koncept som går ut på att samla innehåll från ett antal tidningar eller källor på nätet och trycka dem som en individuell papperstidning.

Via en webbsida kan läsaren själv välja det man är intresserad av i 20 olika tidningar, samt från olika källor på nätet. Läsaren sätter alltså samman sin tidning själv och sedan trycks varje exemplar i en digital tryckpress och levereras till abonnenten nästa dag. De flesta tidningarna är tyska, men man har även exempelvis Washington Times, International Herald Trubune, New York Times och ett par ryska tidningar.
Det som läsarna i första hand väljer är det lokala materialet och sedan kommer det internationella. Även många som bor i Berlin väljer vissa delar av sina lokaltidningar från födelseorten.

”Vår idé var att skapa en affärsmodell kring personaliserade annonser,” berättar Wanja Oberhof. Sedan växte idéerna fram till att omfatta hela tidningen eller rättare sagt utvalda delar av olika tidningar.

En av våra första frågor till vår fokusgrupp var ”Är papper verkligen ett relevant media för dig?”
Svaret var mycket klart: Ja, självklart.

40 % av läsarna är 19-29 år, sedan finns det en spridning i åldesgrupperna.

Till en början erbjuder man enbart den tryckta produkten, men längre fram kommer man även att erbuda produkten digitalt.

”Vi har fått många förfrågningar om att sälja konceptet vidare till andra länder, men just nu koncentrerar vi oss på att etablera oss i Tyskland”, säger Wanja Oberhof.
Han berättar också att flera tilltänkta samarbetspartners sa att ”Det där kommer inte att fungera”. Det gjorde det uppenbarligen, vi får se hur långt det håller.

Läs mer om produkten på www.niiu.de

Innehåll och presentation:

Sätt samman din tidning själv med hjälp av Niiu

Sätt samman din tidning själv med hjälp av Niiu

Read Full Post »

[Dagsvara 2010 – 4]

Mina vänners nyheter – DN bjuder in läsarna att medverka
Björn Lilja, strateg på DN

Som ett led i planen att läsarna ska medverka har DN satsat på ”Vänners nyheter”. Med vänners nyheter ser läsarna vad vänner rekommenderar och kommenterar.

Det är ett led i att engagera läsarna, berättar Björn Lilja.

Vänners vänner använder en Facebooktjänst som heter Facebook connect. Här kan läsarna koppla Facebok till DN:s första sida.

Du ser alltså vad dina facebook vänner väljer för nyheter och kan få rekommendationer eller själv rekommendera artiklar.

Här kan man även direkt i nyhetsflödet kommunicera med sina vänner och diskutera nyheterna utan att behöva gå över till Facebook.

– Nästa utmaning blir att filterera flödet, säger Björn Lilja. Att skapa ett filter som gör att det blir hanterbart för användarna.

Han erkänner också att denna tjänst inte genererar några intäkter och tillägger: ”Egentligen är det sjukt att vi satsar så mycket resurser på kostsam utveckling. Egentligen skulle vi satsa på mer ”trial and error” och utveckla med open source.

Så kan det se ut när man är inloggad på Vänners vänner på DN.se

Så kan det se ut när man är inloggad på Vänners vänner på DN.se

Innehåll och presentation:

Read Full Post »

Case från TV: Utvecklingen av TV4 play och varför den mobila versionen hamnade på första plats i app store
Mattias Fyrenius, affärsområdeschef, TV4 Nya Medier

Inleder med en film som presenterar TV4 gruppens vision om publicering i olika kanaler, tv, dator och mobil.

”Den största förändringen är att tittarna i allt större utsträckning själva väljer när de vill titta,” förklarar Mattias Fyrenius.

TV4 applikationen TV4 Play för iPhone släpptes den 29 december 2009. Den fick en extra marknadsföring när Aftonbladet avslöjade att TV4 råkat lägga ut ett avsnitt av Robinson innan det sänts på TV. Baksidan av jobbet med iPhone-appen är att det tagit så lång tid att få applikationerna godkända av Apple.

iPhone-appen har laddats ner i över 100.000 ex. och många stannar  kvar ganska länge. Man har en snitttid på över 19 minuter per användare.

”I dagsläget är det inget som ger några stora intäkter. Vi siktar på en stor volym i distributionen och sedan se på olika typer av affärsmodeller.”

Mattias Fyrenius pekar även på att framtida tv-apparater kommer att gå att koppla direkt till nätet, vilket kommer att förändra utbudet väsentligt. TV4:s iPhoneapplikation är också något man gjort för sina samarbetspartners/annonsörer, inte enbart för de breda programmen.
Självklart finns det en betalningsvilja på nätet. Se bara på C Sport. De lever och frodas på sina betaltjänster. det handlar bara om att exponera och kapitalisera på rätt produkt.
”Framförallt handlar det inte om exponering längre, utan om rätt sorts paketering”.

Innehåll:

Presentation:

Read Full Post »

Lisbeth Knudsen,VD och chefredaktör, Berlingske Media, Danmark

Börjar med att berätta grunden i det förändringsarbete man genomgår just nu:

  • Förändring av nyhetsdesken
  • Ny definition av innehåll
  • Upplageavdelningen byter namn till Innehållsavdelningen där man kommer att jobba med med att matcha kundernas önskemål när det gäller annonser och redaktionellt.

I Berlingskes nya affärsmodell beräknar man att inkomsterna från annonser i print går ner från 60 % 2009 till 40 % 2015, medan inkomsterna från upplaga ligger stadigt kvar runt 40 %.

Lisbeth Knudsen talar sig sedan varm för möjligheterna att ta betalt för innehållet på nätet och applåderar New York Times som säger att de 2011 kommer att börja ta betalt för innehållet på nätet.
Den första betalprodukten på nätet är Ugen (Veckan) lanserades i november 2009. För att läsa den måste man ha Adobes ePub.

Här satsar man mycket på kolumnister som skriver korta intressanta artiklar i aktuella ämnen.

Varje nummer laddas ner till den egna datorn, vilket gör att den även går att läsa offline. De invändningar man fått är att en del läsare inte gillar att ladda ner en applikation för att läsa Ugen.

Man har flera liknande produkter på gång. Den första startas i februari under namnet INFO-shop med personaliserad information kring olika ämnen/produkter. Här kommer man att jobba med mikrobetalningar.
Därefter blir det några iPhone applikationer, bland annat en cityguide. Att hitta restauranger är en av delarna i cityguiden, där användarna även kan betygsätta restaurangen, samt skicka ut speciella erbjudanden till de som passerar området, eller berätta om det finns lediga bord på restaurangen.

”För att kunna etablera fler produkter med betalt innehåll som måste vi knyta kunderna närmare oss och ständigt hitta nya nyttiga produkter”, avslutar Lisbeth Knudsen.

Innehåll:

Presentation:

(För mycket text på många av bilderna)

Read Full Post »

[Dagsvara 2010 – 1] Positionering på mediemarknaden – vem äger de nya affärerna?

Moderator Niklas Jonasson inleder genom att påminna att Dagsvara startade som en användarförening för Quark Xpress-användare i mitten på 80-talet.

Googles framtida mediestrategi
Sven Törnqvist, Industry Head, Google Sverige

Berättar att han bytt inriktning på sin föreläsning. I natt gjorde han istället en presentation med rubrken: Internets påverkan på mediekonsumenternas beteende.

Till en början en del siffror kring Internet:

  • 85 % av svenskarna har köpt något via Internet.
  • 21,5 miljarder är prognosen för e-handelns omsättning 2009.
  • 67 % av alla svenskar gör research online innan köp av mobiltelefon.
  • Av alla resor som bokas i Sverige sker 60 % online.
  • 81 % av svenskarna använder Internet samtidigt som de ser på TV.

Slutsats: Klassiska affärsmodeller fungerar inte längre.

En intressant faktor i samanhanget är att de som gör research online gör dyrare köp. Nätet får alltså större och störe betydelse, oavsett om affären görs online aller inte. Effekten för bilbranschen är till exempel att bilhandlarna har allt färre provkörningar per såld bil. Köparna gör noga research och jämförelser via nätet.

Ofta får användaren impulserna till sökning från annat håll, exempelvis via tidningar. Man läser en artikel, ser en annons och blir intresserad för exempelvis Mobilt bredband.

67 % av sökningarna på Google har sitt ursprung i någon annan mediekanal.

Därefter gör Sven Törnqvist en längre utläggning av effekterna av Googleannonsering, men samtidig ger han ett exempel på att det inte fungerar att satsa enbart på sökordsanonsering. ”Världens största pc-tillverkare beslutade för några år sedan att satsa hela reklambudgeten på sökordsannonsering. Försäljningen störtdök och i dag är företaget inte längre världens största på sin marknad”. Med andra ord är det kombinationen av nät och andra medier som ger de bästa effekterna.

Vad är det man söker på nätet? Mycket kändisar?
Faktum är att sökordet bilförsäkringar har fler sökningar än Zlatan.

Fler och fler nappar också på annonslänkarna. En sökning på ”billiga försäkringar” 2008 gick 78 % vidare via annonser och s.k. sponsrade länkar.

Samtidigt som jag lyssnar på föreläsningen kollar jag kommentarerna i Twitter från några av deltagarna. Jocke Jardenberg ifrågasätter starkt de siffror som presenteras: ”81 procent anv nätet samtidigt som de ser på tv. #dg10 (57 % sist jag kollade. Tar alla hans siffror med en nypa salt).”

Innehåll & Presentation

(För mycket Google-reklam och ingen källhänvisning till sifforna)

Read Full Post »

Axel Andén på Medievarlden.se tipsar om Peter Rosdahls (GoodOld.se) personliga blogg där han skriver:
Hur skulle tidningarnas webbplatser se ut om de var anpassade efter bara mig?

Jag läser och känner igen hela idén, hela konceptet. En nyhetstjänst som inte bara levererar det vi normalt kallar nyheter; lokalt, riks, utrikes. Nej en nyhetstjänst som även levererar värdefull personlig direktriktad information och samtidigt är en länk till social medier som Facebook eller vad dom nu heter om några år.

Var har ja sett det? Jo, i projektet UbiMedia. (Namnet kommer från ubiquitous = allestädes närvarande). Ett projekt som under tre år (2006-2009), engagerade tio svenska dagstidningar och Tidningsutgivarna för att skapa morgondagens nyhetstjänst. En tjänst som är just som den Peter Rosendahl efterlyser. Så tidningarna kan, det är bara synd att det tar så lång tid för alla nya idéer att slå igenom. Den teknik som beskrivs i UbiMediakonceptet kanske inte direkt finns på marknaden på det sättet, men inte långt borta i vilket fall som helst.

Titta själv på de tre konceptfilmerna om Albin, Diana och Maria.

Read Full Post »

Det finns två svenska tidningskonferenser som man inte bör missa om man vill veta vad som är på gång i branschen. (Jo, jag sa tidningskonferenser, för här är det de traditionella dagstidningarna som möts, sedan finns det ju ett antal andra intressanta mediekonferenser). Den första är sedan länge placerad i slutet av januari, nämligen Dagsvara och alltid i Stockholm. Den andra, Branschdagarna, hålls på hösten och har varierat ort några gånger.

Dagsvara har alltid varit konferensen för folk i produktionen eller de som jobbar med utveckling, redaktionellt eller kommersiellt, medan Branschdagarna varit konferensen för de som håller i taktpinnen, vd:ar, chefredaktörer och andra i toppskiktet av våra medieföretag. I år verkar det dock som om det skett en omsvängning. Mer vd:ar än vanligt säger konferensansvarige Annica Widlert till Medievärlden.
Personligen tror jag det beror på att programmet i år är mer spännande än på länge. Detta vill många tidningsledare höra med egna öron.

Själv sitter jag naturligtvis på plats för att dela med mig vad som sägs. Bästa sättet att göra detta är utan tvekan att skriva direkt på plats. Förr satt man med anteckningar på tåget på väg hem och skrev sammanfattningar. Sedan några år tillbaka gör jag det nu direkt på plats och direkt ut på bloggen.

I fjol kompletterade jag texterna med ett omdöme kring innehåll och presentation, något som blev mycket uppmärksammat och uppskattat. Det tänkte jag fortsätta med även i år. Den här illustrationen går väl inte att missförstå?

Jag förväntar mig att fler kommer att rapporera från Dagsvara, bland annat Medievärlden, och länkar naturligtvis även till dessa rapporter.

Read Full Post »

Medieutvecklingen på 00-talet skulle sumeras i 100 artiklar. Det var målsättingen i Mindparks bloggteam. Nu nådde vi inte ändå dit, men det blev ändå nästan 50 intressant inlägg som speglar vad som hänt i medievärlden millenniets första decennium.

Några exemel:
Martin Jönsson: ”När medierna ignorerade sin publik” Om hur tidningarna varit sina egna värsta fiender genom att strunta i läsarnas önskan till interaktion.

Jennifer Bark: ”WordPress och den kollektiva koden”. Med WordPress som exempel läser vi klok text om hur Open Source-miljöer föder Open Source-attityder. Så bra!

Joakim Jardenberg: ”Craigslist och miljarderna som försvann”. En av mina gamla käpphästar – att vi måste förhålla oss till att internet definerar om en hel del av branschens gamla kassakor. Det hade inte räddat oss ens om vi uppfunnit Craigslist själv…

Robert Pohl: ”The Pirate Bay – Hur Svensson blev piratkopierare”. Robert, som själv har bakgrund från TV4, presenterar sig med en post om hur fildelningen växte fram. Samma dag som den här postades meddelade Hovrätten dom till ePhones fördel. Första bakslaget för IPRED.

Morris Packer: ”Stockholm City och 5000 SMS”. Äntligen fick jag Morris att skriva 😉 Här berättar han från insidan historien om hur SMS blev något att räkna med 2002, när City tog mediet på allvar. Kan inte låta bli att i sammanhanget puffa för sms-tanten

Hela listan finns i Joakim Jardenbergs epilog.

På det ursprungliga listan fanns många andra intressanta trådar. Men vi lyckades inte nysta upp allt. En av de saker som borde varit med är naurligtvis hur den omritade mediekartan i Sverige, med allt större koncerner, har påverkat utvecklingen, marknaden och journalistiken. Men här är vi väl drabbade av den klassiska rädslan att inte bita den hand som föder en …

En annan artkel som bara blev påbörjad var min utmaning till Jocke om en dialog/duell kring e-papprets vara eller inte vara. Tiden tog slut sådär kring jul och nyår för detta. Men det händer ju en hel del på den fronten, även om vi inte märkt något av det här i Sverige än så länge. Så det finns säkert all anledning att återkomma.

Här på Tidningsliv finns ju också en hel del publicerat om detta. Sök bara på ”e-papper”. Vill du sedan ha lite mer internationell utblick i frågan som rekommenderar jag epapercentral.com.

Read Full Post »

I dag kom bekräftelsen från Apple om att man på onsdag den 27 januari kommer att ha ett stort event för att presentera något helt nytt. ”Come and see our latest creation” står det i den inbjudan som gått ut från Apple.
Att det är den nya läsplattan iSlate (eller vad den nu ska heta), därom råder det knappast något tvivel. Frågan är vad den kommer att innehålla och hur denna läsplatta kommer att påverka satsningen på läsplattor med e-pappersteknik. Intressant i sammanhanget är att det här projektet har sitt ursprung tillbaka i 1980-talet.

Utan tvekan måste det vara något revolutionerande när man väljer att inbjuda till ett speciellt event, istället för att presentera det på någon av de senaste mässorna, mobilmässan eller MacWorld.

De senaste måndarena har ju spekulationerna kring Apples läslatta ökat i styrka. På IDG:s PC World finns en bra sammanfattning kring ryktena. Vad kommer då denna iSlate, iPad eller vad det nu blir, att innehålla?
Jag förväntar mig naturligtvis något mer innovativt än en förväxt iPod och hoppas verkligen att Apple lyckas överraska mig.

  • Telefon? Sannolikt.
  • Kamera? Möjligt men inte troligt. Istället lämnar man över till andra leverantörer att förse kunderna med små videokameror som lätt kan anslutas och användas för fotografering, videochat etc.
  • Trådlöst? Ett måste, säkert både WiFi, Bluetooth och 3G.
  • Touchscreen med samma funktionalitet som på iPod Touch och Iphone.

Finns det någon anledning att tro att denna nya produkt på allvar kan konkurrera med de övriga läsplattorna med e-papper?
Ja, i två avseenden. En äkta färgskärm och med video, något som inte finns i dagsläget från leverantörerna av läsplattor med e-pappersteknik.

Naturligtvis kommer Apples läsplatta att påverka den övriga marknaden för dessa produkter, men knappast slå undan benen på den. Det finns så många andra fördelar med e-papperstekniken, framförallt strömsnålhet och överlägsen upplösning, att det helt klart finns en marknad för dessa läsplattor. Framförallt när det gäller böcker i kombination med ljudböcker. Utbildningssektorn skulle vara min första målgrupp om jag hade  ett företag med en e-pappersprodukt. Men naturligtvis kommer många användare även att läsa sina magasin och tidningar i läsplattan. Bäst i det avseendet av de som nu finns verkar vara Plastic Logics nya QUE ProReader.

Computer Sweden har för övrigt en bra genomgång av de läsplattor som finns på marknaden just nu. En av de senaste nyheterna är LG:s böjbara e-tidning, som bland annat beskrivs av prylportalen.

Det som möjligen skulle kunna sätta allt på ända i detta avseende är om Apples läsplatta har en kombination av vanlig lcd-skärm och e-papper.  Kanske en skärm med E-Ink i locket?

En av fördelarna med Kindle är ju att den har ett tangentbord. Designen är ju hemsk, men det är funktionellt. Hur bra man än vänjer sig vid det virtuella tangentbordet i iPhone och iPod Touch så blir det ändå aldrig detsamma som ett riktigt tangentbord. En lösning för iSlate vore ju att den även har ett tangentbord och därmed egentligen blir en liten notebook med touchscreen. Jag tror inte det, istället kommer det säkert som tillbehör från tredjepartstillverkare.

Mitt i denna teknikhysteri finns det också anledning att reflektera över vad Anton Johansson skriver på SSBDKindle och andra “uppkopplade prylar” förändrar oss men inte pga teknik utan pga distribution.”
Säkert är det så att Apples koncept innehåller någon typ av distribution av böcker och filmer. (Såg för övrigt att någon nappat domänen SSBD.se för en sajt som heter ”Same Same but different”.

Spänningen är stor inför Apples lansering om en vecka. Eventet hålls i Yerba Buena Center for the Arts i San Francisco och hålls klocka 19.00 svensk tid. Synd att det inte var en dag tidigare, då hade det blivit en naturligt snackis på Ifra’s Dagsvara som hålls 26-27 januari i Stockholm. Jag återkommer med tips på sajter som bevakar. Det lär bli trångt på nätet, så det kan vara bra att ha några alternativ.

Det är ju trevligt att Apple är tillbaka på banan med läsplattor, men var ju annars tidigt ute med läs- och skrivplattan Newton message pad, bland annat dokumenterad på Wikipedia. Den gången kanske för tidigt, eller så släppte man konceptet för tidigt.

Projektet Newton, som startade 1989, började egentligen som ett projekt för en ”tablet computer” i A4 format. Så där finns upprinnelsen till den kommande läsplattan, eller kanske vi ska säga multimedia-plattan från Apple.

Det finns faktiskt även en tidig film från Apple kring ett koncept som man kallade Knowledge navigator. Men det har tagit några år att komma i mål. Filmen kan du se här, på Johan Groths hemsida.

Tom Hormby har skrivit The Story Behind Apple’s Newton.

Apples Newrton Massegapad, som lanserades 1992.

Apples Newrton Massegapad, som lanserades 1993.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »