Norran en föregångare

Det är bara att erkänna. Jag är fast – i en ny morgonrutin.

Efter att ha öppnat mailkorgen, kollat ST-inline (vårt intranät), så blir det Norrans direktchatt med läsarna. Det är spännande att se vilken respons eRedaktören Waldemar Mellquist får från läsarna och vilka tips som dyker upp.

Norran.se (tidningen Norra Västerbotten) är verkligen en föregångare i det här sammanhanget. Men det finns mer goda idéer att hämta från Norran.se. Till exempel deras föredömligt enkla funktion för läsarna att ladda ner ”Dagens bild”.

Men direktchatten med läsarna är verkligen lysande. Så här berättar chefredaktör Anette Novak om satsningen:

”Tankarna utvecklade jag under det lilla glapp som uppstod vid övergången från mitt jobb på City och innan jag började på Norran. Men det är först nu vi fått det på banan. Känns oerhört stimulerande att det äntligen blir verklighet – ska bli mycket spännande att se vart det leder oss.

Första skarpa testet smög vi igång redan i somras – med Jonas Andersson vid rodret. Vi hade bland annat ett oerhört intressant case. På PM låg ”landstingets plan för massvaccineringen”. En person i chatten förklarade att planen var hopplös – och beskrev i detalj hur man ”egentligen borde ha gjort”. Ville vara anonym men hade uppenbarligen god insyn i landstinget”.

Resultat: vår reporter hade med sig värdefull – och initierad – information till presskonferensen. Vi satt mindre i maktens knä. Artikeln blev mycket bättre.
Slutsats: de som säger att medborgarjournalistik försämrar journalistiken har inte testat vårt filter-system.”

Direktchatten med läsarna lanserades den 1 december, i samband med en helt ny organisation, bland annat för att bli bättre på webben.

Så här beskrev Anette Novak hur ”Norran tar steget in i framtiden”:

”I dag sjösätter vi en helt ny organisation med bättre bemanning på webben tidigt på morgonen och sent på kvällen – då ni är många som läser oss. Vi hoppas också att det ska bli tydligare- att vi levererar unikt material- i de olika kanalerna.”

Än så länge är eRed Waldemar Mellquist ensam om att sköta chatten men på sikt ska fler in och turas om med Waldemar.

”Den starkaste känslan är närheten till läsarna och de positiva  reaktionerna. Undan för undan kommer både läsare och kolleger att förstå betydelsen av chatten och att vi nu är aktiva i de sociala medierna. Det är spännande och roligt!” Det säger Waldemar Mellquist entusiastiskt.

Det här är det bästa exemplet på aktiv medborgarjournalistik jag sett. Den tidning som inte kopierar detta missar något väsentligt i utvecklingen av läsarkontakter och den lokala journalistiken.

Så här kan det se ut på Norran-chatten.

I den översta rutan på chatten skriver eRedaktören om något aktuellt ämne man vill ha in synpunkter på. Under Dagens PM redovisas några av de ämnen som finns på redaktionens bevakningslista för dagen.

Tipsen och synpunkterna trillar in i en jämn ström och redaktören berättar ibland direkt vad man kommer att bevaka och vad som står på väntelistan, eller vad man inte hinner med. Aktuellt här är synpunkter på kommunens sätt att spara.

Dagens bild är en annan lösning jag gärna skulle kopiera. Föredömligt enkelt för läsarna och överskådligt och snyggt att titta på.

Enkel bildhantering i Norran.se

Framtidsvision i Sverige – verklighet i Japan

Så händer det igen, verkligheten överträffar dikten. Den här gången handlar det om morgondagens sätt att kommunicera – kanske det som ersätter dagens mobiltelefoner och handhållna minidatorer.

Under fjolåret avslutades ett av de framtidsprojekt som rullat i tidningsbranschen med drifvkraft hos institutionen för Media IT vid högskolan i Halmstad. Det handlar om projektet Ubimedia som syftade till att ta fram en prototyp av en framtida kommunikationstjänst och device. Något som bakar ihop alla typer av digitala tjänster vi kan tänkas behöva eller roas av.

Drygt ett par års projektarbete med tio tidningar (däribland ST så klart) och Tidningsutgivarna inblandade resulterade i tre visionära filmer. Filmer med ett digital armband med sömlös kommunikation med digitala väggar och skärmar hemma och överallt i samhället och i olika typer av allmänna kommunikationer.

När jag nu sitter och tittar igenom rapporten från Tidningsutgivarna framtidsspanare från studietrippen i Japan kan jag inte annat än le igenkännande. Det vi la ner många mantimmar på att spåna fram, det är redan verklighet hos företaget DoCoMo. Visserligen inte ute på marknaden än, men ändock presenterat i deras framtidsrum. Så här beskriver Max af Klercker siott möte med framtiden:

DoCoMo’s framtidsrum, är du redo? Till synes var det bara ett ganska stilrent rum med en stor soffa och ett hemmabiosystem, men skenet bedrar, som alltid. Ett digitalt armband välkomnar ägaren när denne stiger in genom dörren och huvuddatorn som är kopplad till skärmen meddelar vilka hushållssysslor den skött medan du var ute (mata hunden, beställt mat, damsugit mm…).

Läs Max af Klerckers rapport här.

Det var just det där med digitalt armband, kopplat till ett sofistikerat system med olika bildskärmar. Exakt samma koncept som i Ubimediaprojektet.

De tre filmerna som producerades i projektet hade samlingsnamnet Anytime – Anywhere. Vilket syftar på projektnamnet Ubimedia (från ubiquitous – allestädes närvarande). Filmerna kan du se var och en här:

Albin, Diana eller Maria.

Det lustiga är att fler visionärer varit inne på samma spår. Samtidigt som vi hade premiär på Ubimediafilmerna, vid SNDS seminarium i Köpenhamn 2008, så presenterade Nokia ett liknade koncept på sin webb. Ett koncept kallat Nokia Morph.

Nokia Morph Concept

En film som beskriver Nokias koncept finns naturligtvis på YouTube:
Lång version.
Kort version.

Spännande att se om Nokia eller DoCoMo gör verklighet av sitt koncept, eller om någon annan hinner före.

PS.
Filmloggan ”Anytime – Anywhere” är designad av Jonas Sundling.

IT-experter överraskade: Windows fungerar!

Bläddrade i går igenom ett par olästa exemplar av Computer Sweden och fångades av rubriken ”Experter: Äntligen fungerar Windows”.

Grattis Microsoft! Kul att ni äntligen fått till ett system som fungerar.

Vi som använder Mac OS har haft det länge.

Det är också kul att notera att MS ödmjukt kallar sitt nya system för Windows 7, man förstår säkert att man trots allt ligger en bit efter Mac OS X (10).

Detta bekräftas också av TechWorld (en av idg:s tidningar).  I en test gjord av TechWorld mellan åtta operativsystem så vinner Mac OS X över Windows 7. De testade operativsystemen är: Mac OS X 10.5.6 Leopard, Opensolaris 2008.11, Red Hat Enterprise Linux Desktop 5.3, Suse Linux Enterprise Desktop (RC 4) • Ubuntu 8.04.2 • Windows 7 Beta Build 7000 • Windows Vista Business Edition • Windows XP Professional sp 3.

Det här testet gjordes visserligen på en sen betaversion, men å andra sidan har ju nu Mac OS X Snow Leopard kommit, vilket förmodligen ökat avståndet till Windows igen.

Sågningen av Windows introduktinsfilm: ”Nej, nej, nej, det här kan inte vara sant”.

Analytiker: Apple imunt mot Windows 7.

Microsofts uppgraderingar en mardröm.

Guardian satsar på bloggare istället för utbildade journalister

Det är knappast någon överdrift att säga att medievärlden aldrig varit så turbulent som nu. I krisens spår (stora annonstapp och upplagetapp), duggar nu nyheterna tätare än någonsin. Det vill säga nyheterna om snabba förändringar i mediebranschen.

Det senaste tuffa beskedet är från brittiska the Guardian, som efter att man sparkat 250 journalister nu går ut och söker deras ersättare – i bloggvärlden.

Ett intressant besked, bland annat med tanke på mitt resonemang i ett tidigare inlägg kring medborgarjournalister kontra vanliga journalister.

Vad är då skillnaden mellan vanliga journalister och medborgarjournalister? Är medborgarjournalistiken giftigare?

Nej knappast, men skillnaden är naturligtvis att en medborgarjournalist kan dölja sig bakom vilket ansikte som helst på allehanda möten och samlingar. Ett wallraffande utan förklädnad med andra ord.

Läs hela inlägget här.
Läs även resume.se: Journalister ersätts med bloggare

Läs även artikeln i medievarlden.se som även innehåller ett par bakgrundslänkar.

Några dagar tidigare kom utspelet från tidningsbaronen David Montgomery. Han vill ha mer kommersiellt inriktade tidningschefer istället för de traditionella chefredaktörerna.

Dags att pensionera chefredaktören

”Det är dags att göra sig av med chefredaktören, skriver resume.se (2009-10-09),
Det säger tidningsbaronen David Montgomery på europeiska koncernen Mecom. Som ersättare vill han ha en innehållschef som förstår hur man kan kommersialisera vad som produceras på redaktionerna.”

På IFRA Expo i Wien handlar det också om det nya medielandskapet och Martha L Stone strategisk rådgivare på WAN-IFRA pratade sig varm för nischprodukter:
- One size fits all gäller inte längre. Nu gäller det att bryta ner på hyperlokal nivå. Läs mer och se en intervju med henne på medievarlden.se.

Gammelmedia på väg att dö sotdöden? Medievärlden visar vägen!

Nedläggningen av Medievärlden som papperstidning går väl bara att tolka på ett sätt – Tidningsutgivarna tror inte längre på papperstidningen(!).
Den stora frågan blir väl då vilka betalmodeller man tänker rekommendera medlemsföretagen istället.

[Uppdaterad med ny länk i botten]

I sak har naturligtvis TU rätt, för första gången är papperstidningens existens rejält hotad, vilket inte minst framkom under Branschdagarna nyligen. Men att TU ville gå före och visa vägen på detta sätt är lite överraskande. Visst, det har med sparpaket att göra, men framförallt har detta symbolvärde. Om man velat ha kvar papperstidningen hade man kunnat lyssna på Anders Ahlberg och hans förslag om att återgå till den tidigare betalmodellen.

Anders Ahlberg har på ett lysande sätt lyft Medievärlden till att bli branschens mest intressanta och vakna produkt, både på papper och på nätet. Själv kommer jag att sakna tidningen och ställer mig också frågande till det skisserade upplägget.

Medievarlden.se skrivet:

”Tidningen får ett nytt uppdrag, att granska branschen. I dag ska den både vara opinionsbildande och granskande.”

En webbtidning som inte ska vara opinionsbildande och innehålla en levande debatt, den kommer snart att även den dö sotdöden. I dag när de snabba kommentarerna och den heta debatten borde vara varje publikations livsnerv. Jag hoppas förstås att detta bara är en olycklig och felaktig formulering och att verkligheten blir en annan. En annan fråga är hur fri och granskande den nya medievarlden.se kommer att kunna vara gentemot sina stora mäktiga ägare.

Men för att återgå till papperstidningen- Att denna produkt är allvarligt hotad visar bland annat denna graf.

Siffrorna är hämtade från Dagspresskollegiet och visar att från 30 år och neråt i ålder så överger man papperstidningen i snabb takt. Detta är en varningsklocka, och det kanske är så vi ska tolka nedläggningen av Medievärlden på papper. Som en signal till branschen att nu är det verkligen allvar.

De här signalerna har funnits länge, men tidningsbranschen har inte riktigt tagit det på allvar. Jag hörde bara för ett par veckor sedan några kollegor prata om utvecklingen i termer som ”… dagstidningen har ju funnits i över hundra år, det är klart den överlever”.

Istället för att i god tid planera för detta scenario är nu risken istället att det blir panik i ledet, och det mest tragiska är ju om man tror att man kan spara sig ur krisen.

Jag har nyligen varit i Vietnam och föreläst och deltagait i workshops i ett Medieforum för Vietnamesiska mediechefer. Jag jobbade då bland annat med, Michelle Foster, som är marknadsexpert när det gäller mediebranschen och bland annat jobbat åt Gannett Co. Hennes siffror var helt enkelt chockerande. Visst har vi hört om krisen i den amerikanska tidningsbranschen, men det som väntar de närmaste åren är långt värre än vad många föreställt sig.

Michelle Foster summerade:

“Många tidningar kommer att försvinna i början av 2010. För väldigt många sjunker inkomsterna för eftertextannonser (classified) med 40 % per kvartal sedan Q1 2009 på årsbasis.
Vår traditionella affärsmodell, att sälja annonser och ta betalt för tidningen, det fungerar inte längre. Här behövs helt nya affärsmodeller eller helt nya produkter. Men många mediehus kör på i gamla hjulspår och tror att allt ändå kommer att ordna sig – vi har ju funnits i så många år …”

Det som bland annat slagit undan benen på tidningsbranschen i USA är den amerikanska varianten av Blocket – Craigslist. En sajt för det vi kallar eftertextannonser (classified) som nu även finns i Europa och Asien.

Eftersom tidningsbranschen är så långsam i vändningarna och ofta konservativ så lämnade vi i Sverige fältet öppet för Blocket.

Jag var med på det möte i Göteborg den 11-12 mars 1998 när Citygate bildades. Nu skulle vi få ordning på affärerna på nätet! Vi skissade på sajter för jobb, begagnade bilar, prylmarknader med mera.

Vad hände?

Jovisst, vi fick så småningom Smartjobb som sedan blev Lokus, men alldeles för sent och i för dålig samordning. Då var vi redan omkörda.

Orsaken var bland annat för långsamma beslutsprocesser, för dålig samordning och sist men inte minst tron att vi trots allt skulle kunna bevara vår affärsmodell kring eftertextannonserna. Blocket var gratis från början, sedan tog man blygsamma 20 kronor per annons. Annonscheferna såg på sina fortfarande inkomstbringande annonssidor och trodde de skulle överleva konkurrensen. En tydlig felbedömning.

Det är minst sju – åtta år sedan som jag skisserade på det framtidsscenario som nu håller på att bli verklighet. Folk vill inte betala för en tidning hela veckan.
Många tidningar kommer att gå ner i periodicitet. För de flesta blir det utgivning enbart fredag-lördag, lördag – söndag, eller bara ett enda helgmagasin av typen Newsweek.

Ska vi förhålla oss till detta eller ska vi som vanligt tro att allt ordnar sig?

Tyvärr verkar det som om strukturförändringarna i den svenska pressen gjort att beslutsprocesser och samordningsprojekt nu tar ännu längre tid och blir ännu svårare att genomföra. Inte tvärtom som säkert var tanken.

På Mindpark.se har Joakim Jardenberg kommenterat nedläggningen av Medievärlden och också samlat länkar till andra kommentarer.

Här finns de dystra siffrorna från Dagspresskollegiets presentation under Branschdagarna att hämta.

Se även Craigslist och miljarderna som försvann, (Minpark #016)

Kanske det ändå går att ta betalt?

I gårdagens inlägg på Mindpark (inte på 100-listan utan en vanlig postning) finns en hoppfull reflektion för de som hoppas på betalmodeller för webben.

Det är Olle Lidbom som intervjuat Alan M. Webber redaktör, författare, kolumnist och grundare av magasinet Fast Company.

På frågan om en betalmur på nätet för tidningar och magasin är en bra eller dålig idé svarar Alan Webber:

”Att ta betalt för innehåll på webben är fortfarande i experimentstadiet. Kom ihåg i vilket tidigt skede vi är när det gäller att lära oss hur vi ska gå över från papper till webb. Inte bara när det gäller uttryckssätt utan även när det gäller affärsmodeller.”

Så påminner han om betal-tv:s barndom där folk sa samma sak som många nu säger om innehållet på webben.

”Ingen vill väl betala för en tv-kanal när det finns så många kanaler gratis”.

Men det visade sig att med tillräckligt bra kvalitet så gick det att börja ta betalt och nu är det en etablerad affärsmodell.

Teknikfokus förblindar kritiker av läsplattorna

SSBD är tillbaka i bloggosfären – välkommen tillbaka! Nu har jag ännu en måste-blogg varje dag.

Ett av de första inläggen har rubriken ”Varför läsplattor inte är tidningarnas framtid”, skrivet av Pelle Sten. Tyvärr gör han samma misstag som så många andra när det gäller ny teknik och nya kanaler. Han ser inte nyanserna i sammanhanget, hans resonemang går i svart/vitt.
Här är några punkter som visar att Pelle Sten har fel:

1. Att jämföra e-läsare med nätet är helt fel. I våra fokusgrupper och testläsare av e-papper så pratar man om helt annorlunda läsupplevelser. E-läsaren erbjuder en mer tillbakalutad läsning, mer som att läsa tidningen och inte som framför en dator.

2. Pelle ger e-papperstekniken ett visst godkännande och pratar om att det finns långt gångna planer på att bygga in den tekniken i mobiltelefoner. Faktum är att den första mobilen med E-inks teknik redan lanserades för 2-3 år sedan. Jag har i alla fall haft min Motophone i minst två år.

3. Pelle Sten tror också att läsplattorna kommer att konservera utvecklingen för tidningarna. Han är rädd för att de kommer ”…att fixera ett beteende som måste få fortsätta att förändras.” Det är som att tro att musiken skulle sluta utvecklas för att vi fick CD-skivan.

Det felaktiga i hela Pelle Steens resonemang är fokuseringen på tekniken.

Nu lanseras den ena läsplattan efter den andra. En del med den mest använda från E-ink, andra med liknande teknik eller med helt andra tekniska lösningar men med samma energisnåla och slimmade displayer. En del t.o.m med nya varianter av lcd-skärmar.

Framtiden kommer att ge oss produkter för läsning och kommunikation i en mängd olika formet, som läsplattor, inbyggda som en ”rullgardin” i mobiler, inbyggda i armbandsur eller andra bärbara prylar.

Det är detta vi som mediehus måste förhålla oss till. Att skapa distributionskanaler och affärsmodeller för en mängd nya produkter. Det minsta användarna bryr sig om är vilken teknik som används, bara det fungerar snabbt, smidigt och mobilt.

Ett citat av Pelle Sten kommer jag att spara:

”Läsplattorna är en nischprodukt, en historisk parantes.”

Om fem år kommer det med stor sannolikhet att kunna kvala in i samma grupp av felbedömningar som en viss ministers uttalande om Internet som en fluga.

För övrigt händer det en del på e-pappersmarknaden.

• Microsofts nya e-läsare Courier finns snart på marknaden.

• iRex Tochnologies, lanserar en ny liten och smidig e-läsare med 3G, med start i USA och i samarbete med bland annat Best Buy, Barnes och Noble and Verizon Wireless.

• PC Word om den nya läsplattan från iRex.

• Local Players Building Taiwan Into Global E-paper Production Center.

Bra bevakning kring e-papper finns på epapercentral.com

Är medborgarjournalistiken giftigare?

Tillbaka efter en lång skön semester uppdaterar jag mig kring vad som hänt i debatten under sommaren. Det har varit skönt att vara nästan helt utloggad några veckor. Bara några korta semesterglimtar i Facebook via min iPhone.

Noterar med intresse vad som händer kring Mindpark, ska bli intresannat att se hur det utvecklar sig med det nya bloggteamet.

Läser också Anna Serner om Almedalen och seminariet med Katharine Zaleski från webbtidningen Huffington Post:

”Frågan jag själv skulle ha ställt var hur de politiska partierna i Sverige skulle agera om vi fick ett svenskt Huffington Post. Hur skulle de ändra sin politiska kommunikativa strategi om visste att vid varje möte kunde det sitta en medborgarjournalist?” skrev Anna Serner i sin blogg i slutet av juni.

Vad är då skillnaden mellan vanliga journalister och medborgarjournalister? Är medborgarjournalistiken giftigare?

Nej knappast, men skillnaden är naturligtvis att en medborgarjournalist kan dölja sig bakom vilket ansikte som helst på allehanda möten och samlingar. Ett wallraffande utan förklädnad med andra ord.

Men varför har det då hänt så lite på detta område i Sverige?

Det är flera år sedan vi började läsa om Huffington Post, Opinio och O´My News. Många pratade om vikten av att tillämpa medborgarjournalistik, men få gjorde något. Vilken svensk tidning har etablerat en medborgarjournalistik som rör om och som gör skillnad? Har jag missat något?

Visst, en del av våra tidningar erbjuder läsarmedverkan, men då handlar det mest om den typ av artiklar som våra gamla radskrivare levererade. Som på Allehanda Nära, typ; Läger på Bergön, Jazzkursens avslutningskonsert blev bejublad, Nicke vann lydnadsklass 1, etc. Absolut inte att förakta. Den typen av läsning är uppskattad av läsarna, men det är ändå något helt annat än det som handlar om politiska beslut, maktmissbruk, bakåtsträvande byråkrati, flummiga finanser etc.

Inte ens Aftonbladet verkar ha lyckats med sin medborgarjournalistik. I början av 2006 lanserade Aftonbladet.se sin avdelning Läsarbladet, en rubrik som det inte går att hitta längre på sajten.

Allt kan inte bero på de etablerade journalisternas motvilja och motstånd.

Journalisten.se har naturligtvis publicerat ”varningsropen” som från Pnina Yavari Molin, ordförande, Göteborgs-Postens journalistklubb, ledamot i Journalistförbundets styrelse och Yrkesetiska nämnden. Hon skriver om: ”Många faror med medborgarjournalistik”.

Hennes resonemang går ut på att det bara är etablerade och utbildade journalister som klarar att hantera detta hantverk. Jag vägrar att tro att den typen av elitistiskt tänkande har stoppat utvecklingen. Är det bara den väl ingrodda trögheten i branschen som är orsaken, eller var ligger problemet?

I dagsläget när både upplagor och annonsintäkter rasar borde varje ny möjlighet till utveckling tas på allvar.

Rolf van den Brink var på seminariet i Almedalen och kommenterar ”den hypande webbtidningen Huffington Post” i Dagens Media.

Medievarlden.se skriver om Huffington Post som en framgångssaga.

Amazon i blåsväder – raderade böcker hos Kindle-kunder

Vad skulle du säga om din nyss inköpta bok helt plötsligt bara gick upp i rök, samtidigt som du fick ett ursäktande sms från din bokhandel?

Nej, naturligtvis går det inte i den analoga världen, men i den digitala är det fullt möjligt. Det är just vad Amazon.com har gjort och därmed råkat i onåd hos användarna av läsplattan Kindle.

När man upptäckte att man distribuerat en upplaga av en bok man inte hade rättigheten till i USA, så raderade man den från användarnas läsplattor!

Med den trådlösa teknik som Kindle använder är det fullt möjligt för Amazon att gå in på alla de läsplattor man sålt och radera valda delar av innehållet. Att användarna blev upprörda är lätt att förstå.

Då hjälper det inte att Amazons CEO Jeff Bezos i en blogg förklarar att så borde man inte gjort. Skadan var redan skedd och en hel del badwill inkasserad hos Amazon.

Läs artikeln av Peter Cohen: Do we really want vendor lock-in with e-book readers?

Svenskt företag presenterar nytt koncept för e-papper i färg

Det svenska företaget Motion Display, med säte i Stockholm, presenterar nu ett koncept för marknadsföring i butiker. Ett koncept där man använder e-papper i färg.

Motion Dispaly använder sig av animerade budskap som utnyttjar de senaste e-pappersteknken. Fördelarna med dessa reklamskyltar jämfört med vanliga lcd-displayer är bland annat mycket lägre strömförbrukning. Skärmarna kan köras med enkla batterier.

Läs hela artikeln på epappercentral.com eller läs företagets egen presentation på Motion Dispalys hemsida.